Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till korintierna - 10 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli första bref till korintierna. Kap. 10: 21 —
* Det ena låter icke förena sig med
det andra.
** herrens måltid och onda andars
offermåltider.
22. Eller reta vi herren till
nit?* Icke äro väl vi starkare
än han?*^
* Äro vi väl sådana kristna, att vårt
göromål är att reta herren? Att deltaga
både i herrens bord och onda andars bord,
det är att reta herren. Ty herren vill icke
vara likstäld med de onda andarna. Se
5 Mos. 32: 21, på hvilket ställe Paulus
här syftar. Med herren menas Kristus,
såsom sammanhanget visar.
** så att han icke skulle förmå något
mot oss, om han i sin nitälskan ville
straffa oss. — Paulus vill säga: Det är
omöjligt att förena herrens bord och onda
andars bord, derest vi icke äro kristna
för att reta herren, samt tilltro oss kunna
trotsa hans makt.
23. Allt är tillåtet,"^ men icke
allt är nyttigt; allt är tillåtet,
men icke allt uppbygger.**
* Naturligtvis menar apostelen här
endast sådant, som icke i och för sig är
osedligt eller i Guds ord förbjudet. Se
anm, till kap. 6: 12.
** Sin kristliga frihet i likgiltiga ting
skall en troende icke bruka, för så vidt
det skulle på något sätt skada bröderna
eller hindra deras uppbyggelse. Om
betydelsen af ordet uppbyggelse se anm. till
Rom. 14: 19.
24. Ingen söke sitt eget utan
den andres.*
1 Kor. 13: 5. Pil. 2: 4.
* Hvad helst du gör, se icke till, hvad
som kan vara angenämt, beqvämt,
fördelaktigt o. s. v. för dig sjelf, utan hvad som
kan gagna din broder till uppbyggelse.
Se Rom. 15: 2. Detta är en allmän regel,
som Paulus särskildt tillämpar på den sak,
som här är i fråga.
25. Allt hvad som säljes i
köttbod,* det äten, icke
undersökande något för samvetets skull.
* I köttbodarna såldes äfven kött af
offrade djur (se anm. till kap. 8: 1).
Men den troende skulle icke, när han köpte
kött, fråga efter, om det var offerkött eller
icke. Ty han behöfde icke göra sig
samvete öfver att äta hvad kött som helst.
En helt annan sak var det att deltaga i
offermåltider i afgudatemplen. Det bar
apostelen förbjudit i v. 14—22.
26. Ty jorden ocli hennes
fullhet* är herrens.**
2 Mos. 19: 6. Ps. 24: 1, 50: 10, 12.
* allt hvad som uppfyller henne.
** och då behöfver den troende icke
göra sig samvete öfver att bruka det. Se
1 Tim. 4: 4. Naturligtvis vill apostelen
dermed icke hafva sagt, att det är
likgiltigt, huru den troende brukar de skapade
tingen. Ty brukar han dem så, att han
dermed skadar sin kropp, så gör han
alltid synd.
27. Om någon af de otrogna^’
bjuder eder,** och I viljen gå,t
så äten allt, hvad som sättes fram
för eder, icke undersökande
något för samvetets skull, ff
Luk. 10: 7.
* af hedningarna.
** till gästabud hos sig (icke till
offermåltid).
t Den troende bör ju helst undvika
att gå. Men stundom kan han hafva
giltiga skäl för att gå. Och då må han göra
det. Dermed har apostelen visserligen icke
gifvit de troende frihet att endast för
njutnings skull deltaga i verldsliga kalas. Se
v. 61.
tt Det kan ju hända, att det kött, som
sättes fram, är offerkött. Men det
behöf-ven I icke göra eder samvete öfver, och
derför behöfven I icke heller undersöka,
huru det förhåller sig dermed.
28. Men om någon* säger eder:
Detta är offradt, så äten det icke
för hans skull, som gaf det till
känna, och för samvetets skull,
* Med denne »någon» menar Paulus
någon närvarande kristen, som vet, att det
är offerkött, och som för egen del i
samvetet är bunden, så att han håller det för
synd att äta sådant.
29. samvetet, säger jag, icke
det egna utan den andres. Ty
hvarför dömes min* frihet af en
annans** samvete?t
153 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
