Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli andra bref till korintierna - 13 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 13: 10—13. Pauli andra bref till korintierna.
10. För den skull* skrifver
jag detta frånvarande, på det jag
icke må (behöfva) närvarande
förfara strängt** efter den makt,
som herren har gifvit mig till
uppbyggelse och icke till
nedrif-vande.f
1 Kor. 4: 21. 2 Kor. 10: 8.
* emedan jag har en sådan önskan.
** Ordagrant: afskuret, d. v. s. med
en stränghet, som hugger till och gör
processen kort. Samma ord i Tit. 1: 13.
Apostelen hoppas, att hans bref skall verka
de oordentligas sinnesändring, så att han
må slippa förfara med stränghet, när han
kommer dit.
f Om apostelen blefve tvungen att
uppträda med stränghet samt ur församlingen
aflägsna somliga, så vore det att delvis
rifva ned (såsom man rifver ned förfallna
delar af en byggnad). Detta ville han
ielst undvika. Ty han hade egentligen
fått sin apostoliska myndighet icke för att
rifva ned utan för att ’bygga upp.
11. För öfrigt, bröder, våren
glada,* fullkomnens, våren
tröstade,** våren ens till sinnes,
lef-ven i frid,f och kärlekens och
fridens Gudf-}- skall vara med
eder.
Kom. 15: 83, 16: po. Fil. 4: 9. 1 Tess.
5: 23. Ebr. 13: 20.
* Paulus visste, att iröjd i herren var
en stor kraft till heligt lif. — Hela detta
bref har varit såsom ett upprördt haf.
Sorg och glädje, hopp och bekymmer,
missnöje och tillfredsställelse, beröm och
tadel, hot och harm hafva aflöst hvarandra.
Men när apostelen slutar det, då är åter
hans hjerta stilla, då flyta hans ord lika
lugnt och ljufligt, som hade han glömt
alla ledsamheter.
** fallen icke modet i edra lidanden
utan hafven tröst. Se kap. 1: 7. Apo
stelens ord kunna ock betyda: förmanens
d. v. s. antingen: låten förmana eder, ta
gen förmaningen till godo (jemför Ebr,
13: 22) eller: förmanen hvarandra. Det
första synes dock mest sannolikt. I nya
testamentets grundspråk uttryckes trösta
(se t. ex. kap. 1: 4, e) och förmana (se
kap. 2: 8, 5: 20) med samma ord, likaså
tröst (se kap. 1: 8, 7: 4) och förmaning
(se Fil. 2: 1). Det är i hvarje fall
sammanhanget, som måste afgöra, hvilketdera
som menas.
t inbördes. Jemför Rom. 12: 18, 1
Tess. 5: 13, Mark. 9: 50.
ff den Gud, som verkar kärlek och
frid. Jemför Rom. 15: 0.
12. Helsen hvarandra med en
helig kjss."^ Alla de heliga
helsa eder.
* Se Rom. 16: 16 och anm. dertill.
här i Macedonien.
13. Herren Jesu Kristi nåd
och Guds kärlek och den helige
andens gemenskap* (vare) med
eder alla.
gemenskap med och delaktighet af
anden samt allt det goda, som han gifver.
Jemför 1 Kor. 1: 9 och anm. dertill.
- 244 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
