- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
293

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till efesierna - 2 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli bref till filipperna.

Kap. 2: 27 — 3: 2.

hans död; det nya begynner med hans
uppståndelse. I stället för den mosaiska
lagen har i nya testamentet inträdt den
kristna sedeläran, Kristi lag (1 Kor. 9:
21, Gal. 6: 2). Denna är en fullkomning
af den mosaiska lagens innehåll och har
just derigenom gjort den mosaiska lagen
såsom sådan öfverflödig (se anm. till Matt.
5: 17).

tt Paulus betraktar judafolket och
hednafolken såsom två hvarandra motsatta
menniskor: juden och hedningen. Dessa
skulle Kristus skapa om till en enda
men-niska, som vore hvarken jude eller
hedning utan en ny menniska, d. v. s. kristen.
Och han skulle skapa henne i sig sjelf,
d. v. s. genom att i sig förena både juden
och hedningen. När juden och hedningen
äro i Kristus genom tron, så äro de icke
vidare hvarandra motsatta utan förenade
till en. Se Gal. 3: 2 8 och anm. dertill.

t* frid mellan dem i stället för den
förra fiendskapen.

16. och återförsona* dem begge
i en enda kropp med** Gud***
genom korset,f hafvande dödat ff
fiendskapen på det.f*
Kol. 1: 20, 22.

* Grundtextens ord kan betyda både
äterförsona och grundligt, fullkomligt
försona. Hvilketdera Paulus här tänkt, det
må lemnas ovisst. Jemför kap. 1: lo.

** icke i två hvarandra motsatta
kroppar: en judekristen och en hedningkristen
församling, utan i en enda kropp,
nämligen den Tcristna församlingen, i hvilken
all skilnad mellan jude och hedning
upphört. Jemför Rom. 12: 5, 1 Kor. 10: 17,
Ef. 4: 4, Kol. 3: 15.

*** icke försona Gud med dem, utan
dem med Gud. Detta försonande består
deri, att de sättas i ett annat och rätt
förhållande till Gud, hvilket också
grundtextens ord innebär. Se anm. till Rom. 5: 10,
Kol. 1: 21 f.

t genom sin korsdöd. Se anm. till
Rom. 5: 10.

tt sedan han dödat,
t* Om juden och hedningen skulle
blif-va en enda kropp och såsom en sådan
återförsonas med Gud, så måste Kristus
först döda den mellan dem bestående
fiendskapen. Detta har han gjort på sitt kors,
der hans kött (v. 15) vardt dödadt. —
Om innehållet i v. 14—16 må för
öfrigt anmärkas, att Paulus talar om judar

och hedningar, endast för sä vidt de äro
i Kristus. Derför säger han: vår frid,
och innesluter i ordet vår endast de
troende judarna och hedningarna. Att göra
judar och hedningar i allmänhet till en
enda kropp samt sålunda försona dem med
Gud (v. 15, 16), det var ändamålet med
Kristi död. Men detta ändamål vinnes,
blott i den mån judar och hedningar blifva
genom tron förenade med Kristus. Först
när de äro i honom, kan derför
fiendskapen mellan dem sägas vara verkligen dödad.

17. Och han har kommit och*
förkunnat evangelium om frid för
eder, som voren fjerran, och frid
för dem, som voro nära;**

Es. 57: 19.

* Sedan Kristus sålunda brutit ned
skiljemuren (v. 14), har han nu kommit o. s. v.
Med detta kommande menas hans
kommande genom anden i evangelium. Jemför
Joh. 14: 18. Det var Kristus sjelf, som
hade kommit till efesierna i det
evangelium, som Paulus predikat (jemför Rom.
15: 18, 2 Kor. 13: 3, Joh. 10: ig).

** d. v. s. judarna. Kristus hade dött
i afsigt att stifta frid mellan judar och
hedningar. Nu kommer han genom anden i
evangelium till både judar och hedningar och
förkunnar denna frid, d. v. s. han bjuder
dem att tro på honom för att genom denna
tro varda en enda kropp i honom. Ty
först derigenom kommer friden till stånd.
Det hade ock efesierna erfarit. Att
apostelen med ordet frid här (såsom i v. 14
f.) menar friden mellan judar och
hedningar, synes af sammanhanget med både det
föregående och det efterföljande

18. ty genom honom hafva vi
begge tillträdet i en enda ande
till fadern.*

Joh. 14: 6. Ef. 3: 12. Rom. 5: 2.

* De troende judarna och hedningarna
hade nu genom Kristus i den ene och
samme helige anden, som de begge fått,
tillträde till Gud, fadern. Så var ju
fiendskapen dem emellan upphäfd och de begge
förenade till en enda kropp samt
försonade med Gud. — Märk: vårt tillträde
till fadern förmedlas genom Kristus, ty
i honom och hans verk har denna sak
sin grund (v. 16), i den helige anden, ty
han är det element, hvari vårt inre lif nu
rör sig (se anm. till Rom. 8: 15).

~ 293 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free