Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brefvet till hebreerna - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brefvet till hebreerna.
Kap. 2: 17 — 3: 3.
2 Kapitlet.
Förmaning att akta på Kristi ord (v. 1—4).
Jesu förnedring och upphöjelse (v. 5—9).
Betydelsen af hans dödslidande (v. 10—18).
F. //—/ff aftonsångstext första söndagen efter
trettondedag jul II.
I lör den skull* är det
nödvändigt, att vi mycket mer** akta
på det hörda,-}- att vi icke må gå
förbift (det).
* d. v. s. emedan Kristus är en sådan
person, som i det föregående är visadt.
Ordagrant: i mer öfverflödande grad.
f på det ord, som vi hafva fått af Gud
genom honom.
tt Ordagrant: flyta förbi. Somliga
bibeltolkare fatta meningen sålunda: på det
vi icke må gå förbi, d. v. s. gå miste om
den frälsning, som ordet förkunnar.
2, Ty om det genom änglar
talade ordet* vardt fast,** och
hvarje öfverträdelse och olydnad f
fick sin rättvisa vedergällning,
Gal. 3: 19. 5 Mos. 27: 2 6.
* d. v. s. lagens ord. Detta ord var
också Guds ord men icke af samma höga
betydelse som evangelium. Derför talades
det till Moses genom änglar och genom
honom till folket. Evangelium deremot är
taladt genom sonen till apostlarna och
genom dem till folket. Att det var
genom änglar, Gud talade lagens ord till
Moses, lärer äfven Paulus i Gal. 3: 19.
Jemför Stefanus ord i Ap. G. 7: 53.
** bevisade sig vara orubbligt.
f d. v. s. hvarje på olydnad beroende
öfverträdelse. Sådana öfverträdelser, som
berodde på svaghet, misstag eller
okunnighet, kunde i gamla testamentet försonas
genom offer; de uppsåtliga deremot icke.
3. huru skola vi* undfly,** om
vi försummat*** en så stor
frälsning,! hvilken, sedan hon begynt
att talas genom herren, har
blif-vit bekräftad tt för ossfff af
dem, som hört (honom), t*
Ebr. 12: 2 5.
* Det ligger starkt eftertryck på ordet
vi: vi som Gud talat till genom sonen
(kap. 1: 1).
** undfly det rättvisa straffet.
*** om det en gång i domen befinnes^
att vi hafva försummat, icke brytt oss om
o. s. v.
f den herrliga frälsning, som evangelium
förkunnar. Vårt straff måste ju blifva
mycket större. Den som erfarit större nåd„
har ock större ansvar (Luk. 12: 48).
tt Ordagrant: gjord fast.
ttt Ordagrant: till oss. Frälsningen
har blifvit med full säkerhet talad till oss.
t* och som derför voro i stånd att med
full säkerhet förkunna den för oss.
Författaren och de hebreer, som han skrifver
till, hade alltså icke hört herren sjelf.
Men de hade hört apostlarna.
4. då Gud derjemte vittnade*
med tecken och under och många
handa krafter** och utdelanden
af helig ande-j- efter sin vilja. 11
* gaf vittnesbörd om vissheten af den
frälsning, som de förkunnade.
** Underverken voro tecken, hvarigenom
predikan bekräftades (se Mark. 16: 20 och
anm. till Luk. 2: 34). De kallas hrafter,
emedan de berodde på guddomlig kraft.
f Den ytterst verkande orsaken till
dessa krafter var den helige anden, som
Gud gaf apostlarna.
tt d. v. s. så att den ene fick en
andens gåfva, den andre en annan, allt
eftersom det behagade Gud. Se 1 Kor. 12: s
följ.
5. Ty icke under änglar har
Gud lagt den tillkommande
bebodda jorden,* om hvilken vi
tala.**
* d. v. s. den af menniskor bebodda
jorden, sådan hon kommer att gestalta sig
i den tillkommande tidsåldern. Det är
icke änglar, som skola herska der, utan
sonen. Derför är det icke genom änglar
utan genom sonen, som vi fått evangelium
om den frälsning, som är att vänta i den
tillkommande tidsåldern. Jemför anm. till
Rom. 5: 9.
** nämligen i detta bref.
6. Men någon* har
någonstä-des grundligt betygat,** sägande:
Hvad är en menniska, att du
kommer ihåg henne, eller en
menni-skas son, att du ser till honom?t
Ps. 8: 5.
447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
