Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petri första bref - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petri första bref.
som blifvit omvända vid den i Ap. Gr. 2 omtalade pingsthögtiden i
Jerusalem. Af de tre tusen, som dä blefvo troende, voro utan tvifvel ett
stort antal judar, bosatta i Mindre Asien. Efter pingsthögtiden återvände
de till sina hemorter; och naturligtvis började de genast att på dessa orter
verka för utbredande af den tro, som de sjelfva hade omfattat. Att de
ännu voro behäftade med många judiska föreställningar, är helt naturligt.
Att de icke kunde finna sig uti apostelen Pauli verksamhet, när han sedan
kom öfver till Mindre Asien och bildade kristna församlingar bland
hedningarna, det må man sä mycket mindre undra på, som man af Ap. G.
15 ser, att apostlarna sjelfva ännu en god tid efter andens utgjutande icke
voro pä det klara med frågan om hedningarnas kallelse. De slitningar,
som uppstodo inom de af Paulus bildade hedningkristna församlingarna i
Mindre Asien och i synnerhet i Gralatien, utgingo väl hufvudsakligen från
dessa judekristnas sida.
När man jemför Petri första bref med romarebrefvet, finner mun så
många likheter, att man icke kan undkomma den tanken, att antingen
Petrus känt romarebrefvet, eller att Paulus känt Petri första bref. Jemför
t. ex. Eom. 12: i med 1 Petr. 2: 5; Eom. 12: 2 med 1 Petr. 1: 14;
Rom. 12: 3 — 8 med 1 Petr. 4: 10 f.; Rom. 12: 9 med 1 Petr. 1: 2 2; Rom.
12: 10 med 1 Petr. 2: 17; Rom. 12: 13 med 1 Petr. 4: 9; Rom. 12: 14
— 17 med 1 Petr. 3: 8 —12; Rom. 13: 1 — 7 med 1 Petr. 2: 13 —14.
Dessa likheter kunna icke gerna vara tillfälliga. Somliga bibeltolkare
antaga derför, att Petrus haft romarebrefvet för sina ögon, andra deremot
att Paulus, när han skref romarebrefvet, haft kännedom om Petri första
bref. Det är svårt att afgöra hvilket, men det senare synes vara det
mest sannolika.
Men äfven med Jakobs bref företer Petri första bref vissa likheter
af den beskaffenhet, att de icke gerna kunna vara tillfälliga. Jemför 1
Petr. 1: 6 — 7 med Jak. 1: 2—3; 1 Petr. 2: l med Jak. 1: 2 1; 1 Petr.
4: 8 med Jak. 5: 20; 1 Petr. 5: 5 — 9 med Jak. 4: 6, 7, 10. Har
Jakob känt Petri bref, eller har Petrus känt Jakobs bref? Se om denna
sak inledningen till Jakobs bref.
Frågan om tiden, när Petri första bref blifvit skrifvet, kan icke med
någon visshet besvaras. De bibeltolkare, som anse det vara yngre än
Pauli bref, antaga, att det är skrifvet omkring år 65 efter Kristus. De
som anse det äldre än Pauli bref, bestämma tiden till år 54 eller der
omkring.
När Petrus skref sitt bref, voro Silvanus och Markus i hans sällskap.
Den förre var ock den, som skulle öfverföra brefvet till de kristna, för
hvilka det var bestämdt (kap. 5: 12 f.). Som bekant, var Markus Pauli
följeslage på hans första missionsresa; men med anledning af någon tvist
skilde han sig frän honom (Ap. G. 13: 13). Sedan följde han Barnabas
(Ap. G. 15: 3 6 f.). Silvanus (Silas) var Pauli medhjelpare på hans andra
missionsresa. Af hvad anledning de kommit att sluta sig till Petrus,
derom lemnar nya testamentet ingen upplysning.
Såsom man kallat Paulus för trons apostel, Johannes för kärlekens
apostel, sä har man kallat Petrus för hoppets apostel. Hoppet är den sida
af det kristliga lifvet, som han företrädesvis betonar.
— 607 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
