- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
634

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes uppenbarelse - 6 Kapitlet - 7 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 10: 7 — 11: 2.

Johannes uppenbarelse.

40: 22, Ps. 104: 2). Johannes ser denna
tältduk hoprullas såsom en bokrulle och
försvinna. Jemför frälsarens ord i Matt.
24: 2 9, att himlarnas krafter skola svigta,
när han kommer.

f Intet berg, ingen ö blir på sin plats.
Allt skakas, flyttas och går under.

15. Och jordens konungar* och.
stormän och befälhafvare och rika
och starka och hvarje träl och
fri gömde sig sjelfva i jordkulor

och i bergens klippor.**

Es. 24: 21. Es. 2: 10, 19, 21. Matt.
24: 3 0.

* En förskräcklig ångest griper alla: de
högst uppsatta konungar lika väl som de
ringaste trälar.

d. v. s. i de gömställen, som de kunde
finna bland klipporna.

16. Och de säga till bergen
och till klipporna: Tallen öfver
oss och gömmen oss för hans
ansigte, som sitter på tronen,* och
för lammets vrede.**

Upp. 9: 6. Os. 10: 8. Luk. 23: 30.
Es. 6: 1. Upp. 4: 2, 9, 5: 1, 13.

* d. v. s. för Guds ansigte.

** Med lammets vrede menas den
vredesdom, som skall gå öfver verlden. Se Matt.
3: 7, 1 Tess. 1: 10. Den kallas lammets
vrede, emedan det är Kristus, som å Guds
vägnar skall hålla denna dom. Se anm.
till Joh. 5: 22.

17. Ty deras* vredes stora
dag** har kommit, och hvem kan

bestå?

Joel 3: 14. Zef. 2: 3. Nah. 1: 6. Mal.
5: 2.

d. v. s. Guds och lammets.

** domens dag. Märk, huru tydligt
dessa ord visa, att det i v. 12—16 är
fråga om de tecken, som omedelbart föregå
herrens ankomst.

7 Kapitlet.

Ett hundra fyratiofyra tusen af Israel
beseglas (v. 1—8). Johannes ser en oräknelig skara
af frälsta menniskor inför tronen (v. 9—17).

F. episteltext allhelgonadag.

Och efter detta* såg jag fjra
änglar, stående på jordens
fyra hörn,** hållande fast jordens

fyra vindar, f på det att vind icke
skulle blåsa på jorden ej heller
på hafvet ej heller på något

träd.tt

Upp. 20: 8. Sak. 6: 6. Dan. 7: 2.

* Mellan det sjette och sjunde inseglets
brytande ser Johannes de syner, som uti
detta kapitel omtalas. Innan den slutliga
domen uppenbaras för honom, får han
skåda deras salighet, som segrande
genomgått de stundande pröfningarna. Se för
öfrigt tilläggsanm. vid kapitlets slut.

från hvilka de fyra vindarna kommo.

t östan, vestan, nordan och sunnan.
Änglarna stodo der, beredda att låta
vindarna bryta lös, så snart de fingo tillåtelse
dertill.

tt Af dessa sista ord synes, att här
talas om verkliga stormvindar, som skola
förbärja jorden. Detta framgår ännu
tydligare af v. 2—3. Alla försök att i orden
inlägga en bildlig eller andlig betydelse
äro i strid med det enkla ordaförståndet.
Innan det sjunde inseglet brytes, skola de
utvalda beseglas; och medan detta pågår,
inträder ett afbrott i plågorna; icke ens
några stormar få rasa. I det följande
näm-nes visserligen icke uttryckligt, att
stormarna sedan varda lössläppta. Dock
måste det tänkas hafva skett. Möjligen
menas med haglet i kap. 8: 7 just dessa
stormar. I Luk. 21: 2 6 nämner ock herren
sjelf förödande stormar bland de tecken,
som närmast föregå hans ankomst.

2. Och jag såg en annan ängel,
stigande upp från solens
npp-gång,* hafvande ett den lefvande
Gudens insegel,** och han ropade
med hög röst till de fyra änglar,
åt hvilka det blifvit gifvet att
skada jorden och hafvet,

* Johannes såg honom icke komma ned
ifrån himmelen utan stiga upp öfver
horisonten i öster, der solen går upp med ljus
och lif öfver verlden.

** Hvad som var graveradt på detta
insegel, kan man naturligtvis icke säga.
Somliga bibeltolkare hafva tänkt på
korstecknet. Sannolikast synes dock vara, att det
var Guds och lammets namn. Jemför kap.
14: 1, 3: 12.

3. sägande: Gören icke jorden
någon skada ej heller hafvet ej
heller träden, till dess vi* hafva

— 634 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free