Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes uppenbarelse - 9 Kapitlet - 10 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 10: 7 — 11: 2.
Johannes uppenbarelse.
säger han, att tredjedelen af menniskorna
dödades just af den eld, den rök och det
svafvel, som gick ut ur hästarnas munnar.
Här skildras öfvernaturliga plågor såsom
förebud till den öfvernaturligaste af alla
händelser, nämligen herrens återkomst.
18. Af dessa tre plågor
dödades tredjedelen af menniskorna,
(nämligen) af elden och röken och
syaflet, som gick ut ur deras
munnar.
19. Ty hästarnas makt är i
deras mun och i deras svansar,
tj deras svansar äro lika ormar,
hafvande hufvuden;* och med
dem** skada de.
* I st. f. vanliga hästsvansar hade de
svansar, som till formen liknade ormar,
med hufvuden i spetsen.
** d. v. s. med dessa hufvuden eller:
med dessa svansar. Grundtextens ord kan
uppfattas både på det ena och på det
andra sättet. I begge fallen blir meningen
i sak den samma.
20. Och de öfriga af
menniskorna, som icke dödades i dessa
plågor, ändrade icke heller sitt
sinne från sina händers verk,* att
de icke skola tillbedja de onda
andarna och afgudabelätena, dem
som äro af guld, och dem som
äro af silfver, och dem som äro
af koppar, och dem som äro af
sten, och dem som äro af trä,
hvilka hvarken kunna se ej heller
höra ej heller gå.**
Upp. 16: 11, 21. 1 Kor. 10: 20. Ps.
106: 37, 115: 4 följ., 135: 15 f. Dan.
5: 4, 2 3.
* De följande orden visa, att med
deras händers verk menas de afgudabeläten,
som de sjelfva gjort. Jemför Ap. G. 7: 41.
Hela skildringen i v. 20 f. afser
väsentligen hednisk gudlöshet och
afguda-dyrkan.
21. Och de ändrade icke sitt
sinne från sina mordgerningar ej
heller från sina trolldomskonster.
ej heller från sin skörlefnad ef
heller från sina tjufnader.
Upp. 18: 2 3, 17: 2, 5. Es. 47: 9, 12..
Mik. 5: 12. Hes. 43: 9 f.
10 Kapitlet.
Joliannes fser en annan ängel med en bok
handen stiga ned från Mmmelen (v. 1—7). Han.
får befallning att taga boken och svälja den (t.
8—11).
Och* jag såg en annan stark
ängel** stigande ned nr
himmelen, klädd i en sky,*** och
regnbågen var öfver hans
huf-vnd,f och hans ansigte var såsom
solen ff och hans fötter såsom
pelare af eld.f*
* Mellan det sjette och det sjunde
inseglets brytande såg Johannes två syner,
som han skildrat i kap. 7. På samma sätt
ser han nu här i kap. 10–11: 13 två
syner mellan den sjette och den sjunde
ängelens basunande. Och såsom kap. 7
syftade framåt på det sjunde inseglet och
dess innehåll, så syftar också kap. 10—
11: 13 framåt på den sjunde ängelens
basunande, och hvad derpå följer.
en annan stark ängel än den, som
han hade sett i kap. 5: 2.
Skyn, hvari han var klädd, var ett
uttryck deraf, att han var ett öfvernaturligt
väsende, ett Guds sändebud. Se anm. till
Matt. 17: 6, Ap. G. 1: 9.
t Regnbågen, som var ett tecken till
fridsförbundet mellan herren och Noak,,
torde här beteckna, att ängelen kom
såsom en budbärare om frälsning för Guds
folk.
tt Detta är en bild af den himmelska
herrlighet, som tillhörde honom såsom en
Guds ängel. Jemför Matt. 17: 2, Luk.
2: 9.
t* Detta betecknar, att han kom för
att förkunna dom öfver de gudlösa.
2. Och han hade i sin hand*
en liten bok,*"^ öppnad, f och han
satte sin högra fot på hafvet, men
den venstra på landet, ff
Hes. 2: 9.
* i sin venstra hand, såsom man kan
se af T. 5, der han lyfter den högra
handen mot himmelen.
— 642 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
