Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 12 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Matteus. Kap.
12:12-20.
icke en människa än ett får!*
Därför är det tillåtet att göra
gott** på sabbaten.
* Har nu ett enda får så stort
värde, att man för dess räddning, trots
budets bokstav, gör lekamligt arbete på
sabbaten, huru mycket mer värde måste
man då icke tillägga en människa?
** Att göra gott är en plikt, och
huru orimligt vore det då icke att anse
det för sabbatsbrott att göra gott på
sabbaten ?
13. Då sade han till
människan: Sträck ut din hand! Och
han sträckte ut henne, och hon
återställdes helbrägda såsom den
andra.
14. Men fariséerna gingo ut
och nollo råd* emot honom,**
huru de skulle förgöra honom.
Mark. 3: 6. Joh. 10: 39. 11: 53.
* tillsammans med herodianerna
(Mark.).
** fulla av ursinne (Luk.), så
mycket större nu när de blivit utskämda
inför hela den i synagogan församlade
menigheten samt genom Herrens
ovedersägliga bevisning urståndsatta att
anklaga honom inför rätta. Den gudlöses
vrede mot sanningen blir ursinnigare, i
samma mån som han blir urståndsatt
att försvara sig mot henne.
15. Men när Jesus fick veta
det, drog han bort därifrån, och
många följde honom, och han
botade dem alla.
16. Och han näpste dem,* på
det att de icke skulle göra honom
uppenbar,**
* d. ä. tillsade dem med stränghet.
* ? Enligt sammanhanget tyckes hans
förbud här hava haft sin grund däri,
att han icke ville genom för stort
uppseende i förtid uppreta fienderna till
det yttersta.
17. på det att det skulle
fullbordas, som blivit sagt genom
Esaias, profeten,* som säger:
* Evangelisten anför här Jes. 42: 1 [–4-]
{+—4+} med några avvikelser från den
egentliga lydelsen.
18. Se, min tjänare,* vilken
jag har utvalt,** min älskade,
till vilken min själ har fattat
välbehag?*** Jag skall sätta min
Andet på honom, och en domtt
skall han förkunna för hed-
ningarna.t*
Jes. 42: 1. Matt. 3: 17. 17: 5.
? Jesus kallas ofta Guds tjänare.
Jämför Apg. 3: 13, 26, 4: 27, 30. Till
sin person var han Guds enfödde Son,
men i sitt ämbete var han Guds
tjänare, emedan det var Guds verk han
utförde, och det var Gud, som hade pålagt
honom detta verk (Joh. 4: 34, 5: 36, 9:4,
14: 10). Frälsaren framhåller själv ofta
denna sin ställning till Gud.
?* till att utföra mitt verk för
världens frälsning.
*** Se till kap. 3: 17. Gud kan icke
hava behag till syndare. Men Jesus,
såsom den rättfärdige, vart genast vid
sitt framträdande såsom människa
föremål för Guds välbehag. I honom såg
Gud människan sådan, som han
ursprungligen hade tänkt henne, och det
behagade honom väl. Därför är ock
Kristus, den rättfärdige,
utgångspunkten för ett nytt, rättfärdigt samt
genom rättfärdigheten för Gud
välbehagligt släkte (jämför Ef. 1:6). Genom
honom skall den gudomliga
rättfärdigheten utströmma till människor för att
hos dem upphäva synden samt omdana
dem till Guds fullkomliga likhet.
Därtill är han av Gud utvald.
f Se Jes. 11:2, 61: 1. Gud har smort
Jesus med helig ande och kraft (Apg.
10: 38). I denna ande och kraft var
det, som Jesus såsom Guds tjänare och
representant bland människorna,
verkade Guds verk. Och han verkar ännu.
ft nämligen den dom, som han
genom hela sin verksamhet förbereder och
slutligen vid denna tidsålders ände
fullbordar. Denna dom förkunnas nu,
på det att människorna må ändra sitt
sinne (kap. 3:
8-12), vilket utgör
villkoret för deras ingående i det rike, vid
vars upprättande denna dom skall
hållas. Jämför Upp. 11:
15-18. - Att här
icke är fråga om avkunnandet av en
vredesdom över hedningarna, synes av
v. 21.
t* icke blott judarna utan ock
hednafolken skulle hans predikan nå. De
senare nådde hon först genom apostlarna.
19. Han ekall icke kiva, icke
heller skrika, icke heller skall
man höra på gatorna hane röst.*
* Han skall icke fara fram på ett
stridslystet, stormande sätt för att
väcka uppseende utan på ett ödmjukt,
stilla och saktmodigt sätt.
20. Ett rör, som är krossat.
67
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
