Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Markus - 5 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Markus.
Kap.
5:10-22.
10. Och han* anropade honom
mycket, att han icke skulle sända
dem** bort ur landet.t
* den besatte.
** de onda andarna. Så fullkomligt
viljelöst redskap i de onda andarnas
våld är den arme mannen, att han ock
beder för dem.
f det gadareniska. Enligt Lukas
bå-do de onda andarna, att Herren icke
skulle befalla dem fara ned i avgrunden.
11. Men där var vid berget*
en stor svinhjord betande.
* ett långt stycke därifrån (Matt.)
12. Och de anropade honom,
sägande: Sänd oss in i svinen,
att vi må fara in i dem.
13. Och han tillät dem det.
Och de orena andarna foro ut
och foro in i svinen, och hjorden,
omkring två tusen, störtade sig
utför branten i havet och
drunknade i havet.
14. Och de, som betade dem,
flydde och omtalade det i
staden* och på lantgårdarna; och
de** kommot för att se, vad det
var, som hade skett.
* Enligt Matteus sannolikt staden
Gadara. Dock är icke omöjligt, att
evan-gelisterna menat Gergesa. Gerasa
kunde det ej vara, emedan det låg för
avlägset.
** nämligen invånarna i staden och
den kringliggande landsbygden.
t till stället för tilldragelsen. Sedan
kommo de till Jesus (v. 15).
18. Och de kommo till Jesus
och sågo den besatte, sittande*
klädd** och vid sina sinnen, han
som hade haft legionen,t och de
fruktade.
* i motsats mot vad som berättas
om honom i v. 5.
** Under sitt vilda tillstånd hade
han på lång tid icke haft några kläder
på sig (Luk. 8: 27).
f Märk eftertrycket i dessa ord: han
satt och var klädd och var vid sina
sinnen, han som hade haft legionen!
16. Och de, som hade sett det,
förtäljde för dem, huru det hade
skett med den besatte, och om
svinen.
17. Och de begynte anropa
honom, att han skulle gå bort
ifrån deras gränser.*
* När de fått höra förloppet och
förnummit, att det var Jesus, som
förorsakat dem den stora förlusten, började
de uppmana honom att gå sin väg. De
fruktade nämligen, att om han bleve
kvar, så kunde han göra dem ännu
större skada.
18. Och då han steg i båten,
anropade* honom den, som hade
varit besatt, att han skulle få
vara med honom.
* därtill driven av tacksam kärlek,
möjligen ock av fruktan för den orene
anden.
19. Och han tillät honom icke
utan sade till honom: Gå till ditt
hus till de dina och omtala för
dem, huru mycket Herren* har
gjort med dig och förbarmat sig
över dig.
? d. ä. Gud. Jesus framställde för
mannen det skedda såsom en Guds
gärning. Så överallt. Se Matt. 15: 31.
20. Och han gick bort och
begynte förkunna i Dekapolis,*
huru mycket Jesus** hade gjort
med honom; och alla förundrade
sig.
? Se till Matt. 4: 25.
** Jesus framställde saken såsom en
Guds gärning; den helbrägdag jorde
mannen framställde den såsom en Jesu
gärning. Alltsammans är det av Gud
genom Jesus.
21. Och* när Jesus hade
farit över i båten till den andra
stranden** igen, församlades
mycket folk till honom; och han
var vid havet.
[-.-]
{+•+} Till v.
21-43 se Matt. 9:
18-26.
Samma händelse omtalas även i Luk.
8:
40-56.
** d. v. s. till den västra sidan av
sjön Gennesaret.
22. Och en av
synagogföreståndarna, vid namn Jairus, kom,
[–-]
{+—+} 185
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
