Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 11 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kap. 11:
34-40. Evangelium enligt Lukas.
C’
* Det grekiska ordet i grundtexten betyder lykta, lampa, ljus, som man tänder för att upplysa ett rum.
Samma ord i v. 33, där vi återgivit det med det svenska ordet ljus, emedan man icke lämpligen säger: sätta en lykta på ljusstaken.
** Med den här framställda bilden vill Herren säga, att såsom det beror på ögats sundhet, om kroppen skall vandra i ljuset, så beror det ock på det andliga ögats sundhet, om människan i andlig måtto skall varda upplyst. Solen lyser, det friska ögat upptager dess ljus, och därigenom upplyses hela kroppen. Sammalunda: Den i Jesus givna
uppenbarelsen lyser i världen; det inre andliga ögat, hjärtat, om det är enfaldigt, upptager i sig detta ljus, och därigenom upplyses hela människan. 35. Se därför till, att icke ljuset,* som är i dig, är mörker.** * det där inre andliga ögat. Här begagnas i grundtexten ett annat ord än i v. 33. Det här använda ordet utmärker egentligen själva ljusskenet (jämför kap. 8: 16, Joh. 11: 9). Sedan betecknar det ock något, som lyser, t.
ex. en stjärna, en lampa o. s. v. Se Jak. 1: 17, Apg. 16: 29, där samma ord står. Här kallas det inre andliga ögat ett ljus därför, att det själv lyser, sedan det i sig upptagit den gudomliga sanningens ljus, alldeles såsom en lykta eller lampa lyser, när man tänt densamma.
** och mörker blir det, när det icke i sig upptager den gudomliga uppenbarelsens ljus.
36. Om alltså din kropp är hel och hållen ljus, icke havande någon del mörk, så skall han vara ljus hel och hållen, såsom när lyktan med sitt sken* belyser dig.**
* Ordagrant: med sin blixt. Samma ord här som i Matt. 24: 27.
** I den förra satsen ligger tonvikten på ordet hel och hållen, i den senare satsen på ordet ljus. Alltså: om din kropp är ljus hel och hållen, så att den icke har någon*’mörk del; då kommer den att hel och hållen vara så ljus, som när lyktan eller lampan med sitt sken belyser dig. Kroppen är härvid en bild av hela den andliga människan.
37. Men* medan han talade, bad honom en farisé, att han skulle äta morgonmåltid hos
honom; men han gick in** och lade sig till bords.
* Denna berättelse förekommer endast hos Lukas. Men de verop, som den innehåller, återfinnas även till stor del i Herrens strafftal uti Matt. 23.
** Herren avslog icke en bjudning, som han fick. Men han vittnade med eftertryck om den gudomliga sanningen inför både gäster och värdfolk. Han ville frälsa syndare, och därför sökte han efter dem även vid gästabuden, när tillfälle därtill gavs honom. Se anm.
till kap. 14: 7. * Se anm. till kap. 7: 38.
38. Men när fariseen såg det, förundrade han sig däröver, att han icke först döpte sig* före morgonmåltiden. * Detta kan betyda detsamma som: tog sig ett bad. Men då det icke är tänkbart, att en värd skulle hava det så ställt, att alla hans gäster kunde bada före måltiden, och då det vid detta tillfälle fanns flere gäster, så är uttrycket att fatta om rening i vatten efter judarnas bruk genom bestänkning eller tvättning. Se anm. till Mark. 7:4.
39. Men Herren sade till honom: Nu* gören I, fariséer, rent det yttre av bägaren och fatet, men edert inre** är fullt av rov och ondska.
Matt. 23: 25 f. Tit. 1: 15.
* Det ligger i grundtexten tonvikt på ordet nu. Förr var det bättre med fariséerna, men nu hade de urartat till en hop skrymtaktiga verkhelgon. Det är nog mycket sannolikt, att
fariseersekten i sin första uppkomst utgjordes av män med allvarlig och oskrymtad
gudsfruktan. ** d. v. s. eder inre människa, edert hjärta. Bägarens utansida och människans inre sättas emot varandra, 40. I oförnuftiga, har icke han, som gjort det yttre,* även gjort det inre?*** d. v. s. det yttre av tingen, tingens utansida. ** d. v. s. det inre av tingen, tingens innansida. Har nu Gud gjort både utansidan och innansidan av tingen, så är nödvändigt att även vinnlägga sig
[–-]
{+—+} 312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
