- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
324

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 13 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap.
13:19-27. Evangelium enligt Lukas.

de i sin egen trädgård;* oeh det
växte oah vart till ett träd, och
liimmelens fåglar lägrade sig på
dess grenar.

* Han sådde det i en trädgård, som
tillhörde honom själv, emedan han där
bäst kunde vårda och skydda plantan.

[–-]

{+—+} Se för övrigt Matt.
13:31-32,
Mark. 4:
31-32, där samma liknelse
förekommer.

20. Och* åter sade lian: Vid
vad skall jag likna Guds rike?

* Till v.
20-21 jämför Matt. 13: 33.

[–-]

{+—+} Matteus sätter de av Lukas i v.
18-
21 framställda liknelserna uti ett helt
annat tidssammanhang, än de här stå.
Intet hindrar, att Herren vid olika
tillfällen kunnat begagna sig av samma
liknelser. Det är tvärt om mycket
sannolikt, att han så gjort. När därför
den ena evangelisten omnämner dem
såsom sagda vid ett tillfälle, den andre
vid ett annat, så är det ingen
motsägelse. Om den vise greken Sokrates,
vars sätt att verka i mycket liknade
Frälsarens, säges, att han ofta vid
olika tillfällen begagnade samma
liknelser, när han talade till folket. Och
ingenting är naturligare än att antaga,
att Frälsaren gjort sammaledes.

21. Det är likt en surdeg,
vilken en kvinna tog och. gömde i
tre seak mjöl, till dess
alltsammans vart syrat.

22. Och* han vandrade ge1
nom (landet) från stad till stad
och från by till by, lärande och
görande resan åt Jerusalem.**

* Den i v.
22-30 omtalade
händelsen berättas endast av Lukas. Herrens
tal i v.
24-30 innehåller dock punkter,
som även förekomma i andra hans tal,
vilka de andra evangelisterna bevarat.

** Hans resa gick fortfarande mot
.Jerusalem. Se anm. till kap. 9: 51.
Först i kap. 17: 11 tog han dock vägen
direkt till målet.

23. Men någon* sade till
honom: Herre, må de vara få, som
varda frälsta ? Men han sade till
dem:**

* Någon av folket (v. 24), som hört
honom predika om Guds rike och
svårigheterna att komma där in. Om den

frågande sjäv var en troende, kan icke
avgöras.

** d. v. s. till alla dem, som omgåvo
honom och hörde honom.

24. Kämpen för att komma in
genom den trånga dörren ;* ty
många, säger jag eder, skola**
eöka att komma in och skola
icke förmå det.t

* Herren avvisar den förvetna
frågan genom att för folket framhålla
nödvändigheten att se till, att de
själva måtte komma in i riket. Att
Herren icke tilltalar den frågande utan
hela den honom åtföljande hopen,
antyder, att alla med sitt intresse togo
del i mannens fråga och väntade att
få höra svaret. Villkoret för att
komma in genom den trånga dörren är att
ändra sitt sinne (v. 3, 5). Se Matt.
7:13.

** näml. sedan nådetiden är förbi,
såsom v. 25 f. visa. Jämför Joh. 7: 34,
8: 21, 12: 35 f. Medan nådetiden
varar, gäller den regeln: Den som söker,
han finner.

f emedan de icke i tid ändrat sitt
sinne.

25. Sedan husbonden har stått
upp och stängt dörren,* och I
haven begynt att stå utanför
och klappa på dörren, sägande:
Herre, öppna för oss, och han
skall svara och säga till eder:
Jag känner eder icke, varifrån

I aren,**

[-?*-]

{+¦*+} Herren framställes här såsom en
husbonde, som först sitter och
mottager till måltid dem, som tillhöra hans
hus, men sedan står upp och stänger
dörren, så att ingen mer kan komma
in. Dörrens stängande är en bild av
nådetidens slut, efter vilken ingen
sinnesändring eller frälsning mer är
möjlig. Jämför ock Matt. 25:
10-12.

** d. v. s. från vilket hus I aren. I
aren främlingar och tillhören icke mitt
hus.

26. då skolen I begynna
säga: Vi hava ätit inför dina ögon
och druckit,* och du har lärt på

våra gator;**

* vid samma bord som du.

** så att vi ofta varit i tillfälle att
höra dig.
- Jämför ock Matt. 7:22.

27. och han ekall säga: Jag
säger eder: Jag känner eder icke,

[–-]

{+—+} 324
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free