- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
326

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 13 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 13:32-35.

Evangelium enligt Lukas.

märka en bestämd tid i allmänhet,
vars längd han dock icke vill uppgiva
och därför endast på ordspråkligt sätt
hemlighetsfullt antyder. Det senare är
utan tvivel det riktiga.

f Detta ord återgives av flertalet
bibeltolkare så, som ville Herren säga:
»På tredje dagen kommer jag till slut
på dessa mina gärningar; men till dess
måste jag hålla på, trots allt hot.»
Denna uppfattning kan dock icke vara
riktig. Visserligen säger man:
fullkomna ett visst antal dagar (kap. 2:
43), fullkomna ett verk (Joh. 4: 34)
eller ett lopp (Apg. 20: 24) i
betydelsen: komma till slut på dessa dagar,
detta verk, detta lopp. Men i enlighet
därmed skulle Herren för att uttrycka
den nämnda meningen hava sagt: På
tredje dagen fullkomnar jag mina
verk. Nu däremot säger han: På
tredje dagen fullkomnas jag. Då nu uti
grundtexten samma ord begagnas i
Joh. 17: 23 om de troendes
fullkomnande, i Fil. 3: 12 om Paulus’
fullkomnande, i Hebr. 12:23 om de i himmelen
fullkomnade helgonen, så måste man
här så väl som i Hebr. 2:10,5:9
fast-hålla ordets egentliga betydelse.
Herren talar om sitt eget förestående
fullkomnande såsom syndares Frälsare,
vilket fullkomnande enligt Hebr. 2: 10,
5:
8-9 skulle ske genom lidande. Om
användningen av det i grundtexten
begagnade ordet se för övrigt 2 Kor.
12:9, Hebr. 7:19, 28, 9:9, 10:1, 14, 11:
40, Jak. 2: 22, 1 Joh. 2:5, 4: 12, 17,
18. På alla dessa ställen är det fråga
om verklig fullkomning och icke om
avslutning.
- Märk för övrigt, att
Herren säger: fullkomnas i st. f. skall
fullkomnas. Därmed framställer han
saken så nära förestående och viss,
som hölle den redan på att ske. Se Matt.
3: 10, 26: 45, Mark. 9: 31.

33. Dock måste jag fara* både
i dag och i morgon och
följande** dag, ty det går icke an, att

en profet förgås utom Jerusalem.t
* Herren förklarar med dessa ord,
att han i alla fall skulle färdas vidare,
men icke därför att han lät sig
skrämmas, utan därför att han måste till
Je-rusaiem. Tå där måste han dö. Långt
ifrån att han skulle hava farit vidare
för att undvika dödsfara, gick han
tvärt om fullt medvetet sin död till
mötes, när han vandrade hän emot
Jerusalem.

** Dessa ord skulle oberoende av v.
32 kunna fattas i alldeles egentlig
betydelse. Därmed ville då Herren säga,

att hans vidare resa skulle upptaga
tre dagar, innan han lämnade Herodes*
område (kap. 17: 11) på väg till
Jerusalem. Likväl är det sannolikt, att
orden även här böra fattas
ordspråkligt, såsom ville Herren säga: Dock
måste jag fara ännu någon tid. Att för
övrigt denna vers icke innebär någon
motsägelse mot den föregående, är
klart därav, att Herren gjorde sina
under, medan han färdades.

t Icke alla profeter hade blivit
dödade i Jerusalem. Men Jerusalem var
den vanliga dödsplatsen för profeter;
och Herren framställer det vanliga
såsom en regel, efter vilken det måste
gå med honom.

34. Jerusalem,* Jerusalem,
hon som dräper profeterna och
stenar dem, som äro sända till
henne, huru ofta ville jag icke
församla dina barn, på samma sätt
som fågeln sitt eget näste**
under sina vingar, och I villen icke!

Jes. 31: 5. 65: 2. Jer. 7: 13.

* Till v.
34-35 jämför Matt. 23: [-37-39-]
{+37—39+} samt därtill hörande
anmärkningar. Där förekommer samma verop
över Jerusalem fastän i ett annat
sammanhang. Där synes ock dess
ursprungliga plats vara, fastän Lukas
med avseende på de närmast
föregående orden anfört det här på en plats,
dit det egentligen icke hörde. Att
Herren, när han talade dessa ord, hade
Jerusalem framför sina ögon, tyckes
vara tydligt därav, att han direkt
tilltalar Jerusalem, sägande: dina barn,
/ haven icke velat, edert hus o. s. v.
Men vid det tillfälle, som Lukas
skildrar, befann sig Herren icke i eller vid
Jerusalem utan i Galileen eller Pereen,
flere dagsresor fjärran från Jerusalem.
Sålunda hava väl evangelisterna ofta
i ett av Herrens tal kunnat för
likhetens sfkull inflicka yttranden, som
egentligen blivit sagda vid ett annat
tillfälle. Detta har för evangelisterna
varit en underordnad sak.

** d. v. s. sina ungar,

35. Se, edert hue lämnas åt
eder öde. Jag säger eder: I
skolen alls icke se mig, till dess (den
tid) skall komma, då I haven
sagt: Välsignad han, som
kommer i Herrens namn!*

Jes. 1:7. Mik. 3:12. Ps. 118:26.
Luk. 19:38.

[–-]

{+—+} 32G
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free