Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Johannes. Kap.
2:19-24.
de på sin kropp utan på templet, när
han sade orden, det synes av själva
det grekiska uttrycket i grundtexten.
Han sade dem alltså om templet men
om detta såsom en avbild av hans egen
kropp, vilken i egentligaste mening var
Guds boning (ee kap. 10:38, 14:10,
11, 20, 17:21). Detta förklarar, huru
det kom till, att lärjungarna icke
för-stodo, vad han menade, vilket de dock
utan tvivel skulle hava gjort, om han
hade pekat på sin kropp, i det han
sade orden. Herren vill alltså utan bild
säga: Döden mig, och inom tre dagar
skall jag stå upp igen. Detta är
Herrens första antydan om sin död och
uppståndelse. Märk för övrigt, att
dessa ord icke förekomma i den av
Matteus kap. 21: 12 f. omtalade händelsen,
vilken viktiga omständighet i sin mån
vittnar, att de olika evangelisternas
berättelser handla om olika
tilldragelser. Att han säger, att han skall resa
upp detta tempel, det innebär ingen
motsägelse mot, vad som Nya
testamentet annars lärer, att ,det är Fadern, som
uppväckt Kristus (v. 22, Apg. 2: 24,
Gal. 1:1m. fl. st.). Uppståndelsen var
nämligen likasom varje annat under,
som Jesus gjorde, ett verk så väl av
Sonen som av Fadern. Jämför ock kap.
10: 17 f.
20. Då sade judarna: I
fyrtiosex år har detta tempel blivit
byggt, t och du skall resa upp det
på tre dagar!
* Härmed åsyftas icke det i Esras
bok kap. 3 följ. omtalade byggandet av
Jerusalems tempel, vilket icke upptog
så lång tid, utan den tillbyggnad och
utvidgning av templet, som företogs
av konung Herodesi i hans adertonde
regeringsår
(18-17 f. Kr.). Denna
tillbyggnad hade nu pågått i 46 år. Om
man antager, att härmed menas, att
det var 46 år, sedan den hade begynt,
så skulle den här omtalade påsken
hava varit år 28 eller 29 e. Kr. Säkert
är det dock icke. Man kan nämligen
tänka sig, att byggandet för tillfället
stod stilla, och att med de 46 åren
endast menas, de år, då man verkligen
byggt. För övrigt må märkas, att det
av Herodes påbörjade verket icke
fullbordades förrän under Herodes
Agrip-pa II år 64 e. Kr. Den storartade
byggnaden ihann således bliva färdig i
all sin prakt endast kort tid, förrän
Guds vredes dom omstörtade allt i
grund, vilket skedde år 70.
21. Men han talade om sin
kropps tempel.
22. Därför, när han hade
blivit uppväckt från de döda,
kom-mo hans lärjungar ihåg, att han
sade detta,* och de trodde
skriften** och det ord, som Jesus
hade sagt.t
Luk. 24: 8.
*När han hade uppstått från de
döda, erinrade de sig dessa hans ord, som
de under tiden icke vidare hade tänkt
,. Vid det tillfälle, då han talade
dem, fattade de dem bokstavligt om
templet.
** Förut hade de icke trott, vad
skriften vittnade om Jesu
uppståndelse (Ps. 16:10, Jes. 53, jfr Luk. 24:
26, Apg. 13:33 följ., 1 Kor. 15:4,
Matt. 12: 40).
t d. v. s. det som Herren nu hade
sagt om sin uppståndelse. Förr hade
de aldrig förstått detta ord och aldrig
trott dess innehåll. Allt, vad Jesus
talade om sin uppståndelse, förblev för
lärjungarna en ofattlig gåta, ända tills
det gick i fullbordan. Jämför kap.
20: 8 f.
23. M.en när han var i
Jerusalem vid påsken i högtiden,*
trodde många på hans namn,**
när de sågo hans tecken,t som
han gjorde.
* Grundtextens, uttryck innebär) att
han var sysselsatt med högtidsfirandet.
** d. v. s. de kommo till den tron,
att ihan var Messias.
f d. v. s. de underverk, av vilka det
framgick, att han var Messias. Deras
tro var dock endast en på tecknen
grundad övertygelse, att han var
Mes-sias, icke en sann hjärtats hängivenhet
åt honom. Den hade således intet
egentligt sedligt värde och kunde lika
lätt slå om i otro igen. Jämför kap.
6: 66. Vad det var för tecken, som
Herren vid denna påskhögtid gjorde i
Jerusalem, därom säger evangeli&ten
ingenting.
24. Men själv anförtrodde
Jesus sig icke åt dem,* därför att
han kände alla,**
* Han hängav sig icke, han trädde
icke i den nära förening med dem, som
han hade gjort med sina galileiska
lärjungar och förtrogna
- en förening,
vars innerlighet Johannes själv
framför andra hade erfarit.
__ 411 _
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
