Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
2:42-47.
Apostlarnas gärningar.
len sin lära om firandet av nattvarden
med endast bröd.
43. Men fruktan* kom över
varje själ;** men många under
och tecken skedde genom
apostlarna i Jerusalem, och fruktan
var stor över alla.
* Jämför Mark. 4:41. Luk. 1:65,
7: 16.
** De, som icke blevo omvända,
gre-pos dock av en viss bävan, när de sågo
pingstundrets verkningar.
44. Och alla de, som hade
blivit troende, voro tillsammans*
och hade allting gemensamt;**
Apg. 4: 32 följ.
* de framträdde i det yttre såsom
ett genom att hålla sig tillsammans.
** Denna egendomsgemenskap var
intet apostoliskt bud utan en alldeles
frivillig sak (se kap. 5:4). Intet spår
finnes i Nya testamentet, som antyder,
att den förekommit annorstädes än i
den första församlingen i Jerusalem.
Tvärt om visa de apostoliska breven
med sina förmaningar till välgörenhet
mot fattiga och varningar för girighet,
att i de kristna församlingarna över
huvud rika och fattiga levat
tillsammans (se t. ex. Jak. 5: 1 följ. 1 Joh.
3: 17). Att egendomsgemenskapen även
snart upphörde i Jerusalem, synes
redan av Apg. 12: 12, där det omtalas,
att en kristen kvinna vid namn Maria
i Jerusalem ägde ett hus, så stort, att
det t. o. m. tjänade såsom
samlingsplats för de troende. I Rom. 15: 26
talar Paulus om »de fattiga bland de
heliga i Jerusalem», varav synes, att på
den tiden, då han skrev sitt brev till
romarna, församlingen i Jerusalem
bestod av fattiga och icke-fattiga.
45. och sina egendomar* och
tillhörigheter** sålde de och
delade ut demt åt alla, allt efter
som någon hade behov.tt
* Grundtextens ord betecknar fast
egendom. Samma ord i Matt. 19: 22.
** Grundtextens ord betecknar
ägodelar i allmänhet, här lösegendom.
t d. v. s. de för dem erhållna
penningarna.
tt Försäljandet och utdelandet
skedde icke på en gång, utan endast efter
som behovet påkallade det.
46. Och dagligen både
framhärdande en-dräktigt i helgedo-
men* och brytande bröd**
hem-ma,t fingo de sin del av spistt
i fröjd och hjärtats enfald,t*
* De troende judarna i den äldsta
kristna församlingen höllo fortfarande
fast vid den gammal-israelitiska
gudstjänsten. Se kap. 21:
20-24. Därvid
följde de Herrens eget exempel. Jämför
anm. till Luk. 4: 16. De sågo i
kristendomen den sanna judendomens
fulländning (se kap. 26: 6 f.) samt i Jesus den
Messias, som utgjorde Israels hopp. De
funno därför ingen anledning att
frivilligt skilja sig från Israels helgedom.
Om än folket alls icke motsvarade, vad
det såsom Guds folk skulle vara, utan
tvärt om var gruvligt förfallet, så var
det dock den rätte Guden, som
dyrkades i Jerusalems helgedom. Se anm. till
kap. 11: 26.
** firande kärleksmåltider (se v. 42).
t Grundtextens uttryck kan beteckna,
att de bröto bröd1 här och där i
hemmen, eller ock att de bröto bröd i det
hus, där de hade sin samlingssal (kap.
1: 13), och där församlingen såsom
församling hade, så att säga, sitt hem. Det
senare är väl sannolikast. I motsats
mot helgedomen, där de såsom
israeliter deltogo med hela folket i den
offentliga gudstjänsten, sättes här deras
församlingssal, där de såsom på Jesus
troende hade sin enskilda uppbyggelse,
vars höjdpunkt utgjordes av
kärleksmåltiden och den därmed förbundna
nattvarden. Jämför anm. till kap. 9:2,.
tt De fingo, vad de behövde till
livsuppehälle.
t* i uppriktig hjärtats fromhet.
Orden: i fröjd och hjärtats enfald kunna
antingen hänföras till det föregående,
så att aposteln vill säga: »de fingo sin
del av spis i fröjd och hjärtats enfald»;
eller ock till det efterföljande, så att
meningen blir: »lovande Gud med fröjd
och hjärtats enfald».
47. prisande Gud och
havande ynnest hos hela folket.* Men
Herren** tillade dagligen dem,
som vordo frälsta,t till hopen.tt
Apg. 5: 14.
* Gud avvärjde all förföljelse under
dessa församlingens första dagar, då
hon behövde växa i inre styrka för att
uthärda den storm, som stundade.
** d. v. s. Kristus, församlingens
huvud och Herre.
t Se v. 40.
tf Ordagrant: till detsamma.
Grundtextens uttryck betecknar samman v ar o
[–-]
{+—+} 672
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
