Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 14 Kapitlet - 15 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 14:
23-15:1. Apostlarnas gärningar.
23. Men sedan de hade utvalt
äldsta* åt dem för varje
församling, överlämnade de dem, sedan
de bedit och fastat,** åt Herren,f
på vilken de hade blivit troende.
Tit. 1: 5.
* Huru detta val skett, därom
upplyser texten icke. Det grekiska ord,
som här står i grundtexten, och som
vi översatt med »utvälja», betecknar
egentligen ett sådant väljande, som
sker genom händers uppsträckning.
Sedan betecknar det ock i allmänhet
»välja» utan avseende på sättet. Se t. ex.
kap. 10: 41, där det begagnas för att
uttrycka, att Gud på förhand hade
utvalt apostlarna till vittnen, vilket
naturligtvis icke skett genom händers
uppsträckning. Somliga bibeltolkare fatta
meningen så, att Paulus och Barnabas
endast lett valen, och att
församlingarna själva valt. Detta kan dock ej
vara riktigt. Det grekiska ordet
begagnas aldrig för att uttrycka
ledningen av ett val, som göres av andra,
utan alltid för att beteckna väljandet
självt. Jämför 2 Kor. 8: 19. Det är
således Paulus och Barnabas, ?som med
sin apostoliska myndighet utvalt äldsta
åt de unga församlingarna. Detta
hindrar naturligtvis icke, att apostlarna
vid andra tillfällen låtit
församlingarna själva välja sina äldsta, ehuru
sådant ingenstädes omtalas i Nya
testamentet. På sådant sätt valdes de första
diakonerna i Jerusalem. Apostlarna
hava med kristlig frihet i varje fall
handlat så, som de under
förhanden-varande förhållanden funnit vara bäst
för församlingen. Detta är ock det
exempel, som de lämnat oss att
efterfölja. Se anm. till kap. 11: 30.
** Ordagrant: bedit med fastor.
f åt Herrens vård och ledning.
24. Och sedan de hade farit
genom Pieidien, kommo de till
Pamfylien,
2’5. och »sedan de hade talat
ordet i Perge,* foro de ned till
Attalia,**
Ordagrant: till Perge (jämför Mark.
1: 21, 39). Om staden Perge se kap.
13: 13.
** Attalia var en stad i Pamfylien.
Det låg vid Medelhavet och var byggt
av konung Attalus i Pergamus, efter
vilken det ock fått sitt namn. Det
finnes ännu kvar och heter nu Adalia.
26. och därifrån avseglade de
till Antiokia,* varifrån de hade
blivit överlämnade åt Guds nåd
till det verk, som de hade
fullbordat.**
*? Här menas det Antiokia, som låg
i Syrien. Se om detta anm. till kap.
11:19.
** Se kap. 13:3 följ. Jämför ock
kap. 15: 40.
27. Men sedan de hade
kommit dit och sammankallat
församlingen, omtalade de, huru
mycket Gud hade gjort med
dem,* och att han hade öppnat
för hedningarna trons dörr.**
* d. v. s. i sällskap, i förening med
dem. Jämför kap. 10: 38, Matt. 28: 20,
1 Kor. 15: 10.
** d. v. s. dörren till tron. Jämför
1 Kor. 16: 9, 2 Kor. 2: 12, Kol. 4: 3. Att
Gud för hedningarna upplåtit dörren
till tron, är ett bildligt uttryck,
varmed betecknas, att Gud låtit dem
komma till tron på Kristus.
’28. Men de vistades där en
icke liten tid med lärjungarna.
15 Kapitlet.
Med anledning av en strid om omskärelsen
sändas Paulus och Barnabas av församlingen
i Antiokia till Jerusalem för att rådslå med
där varande apostlar och äldsta (v.
1-5).
Apostlarna och de äldsta hålla en
överläggning om saken (v.
6-21), varefter de
avfatta-sitt beslut skriftligen och sända skriften
genom särskilt utsedda män till Antiokia (v. 22 [–29).-]
{+—29).+} Dessa komma till Antiokia och bliva
där en tid (v.
30-33). Paulus föreslår
Barnabas att göra en ny missionsresa i sällskap
med honom; men till följd av en strid skiljas
de åt, och Paulus anträder resan i sällskap
med Silas, medan Barnabas reser över till
Cypern (v. 35-41).
h några, som hade kommit
nod från Judeen,* lärde
bröderna: Om I icke värden
om-skurna** efter Mose sed,t så
kunnen I icke varda frälsta.tt
1 Mos. 17: 10. Gal. 2: 12 följ., 5:2 f.
* till Antiokia.
** och således tagen på eder
förpliktelsen att hålla hela lagen (Gal. 5:3).
f enligt den i Mose lag bestämda seden.
[-’.ff-]
{+’•ff+} Trots Kornelius’ omvändelse (kap.
10) och Petrus’ försvar för hans upp-
[–-]
{+—+} 632
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
