Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med synden undantagen; till sin gudom född av Fadern i evighet, till
sin mandom född i dessa yttersta dagar för vår och våra synders
skull av jungfru Maria, Guds moder. Hos en och samme Kristus, Son,
Herre, enfödd, erkännas tvänne naturer utan sammanblandning och
förvandling, oskiljaktigt och oupplösligt förenadel Naturernas
åtskillnad upphäves icke genom deras förening; tvärtom bibehålies det som
är utmärkande för vardera naturen och får sin enhet i den ena och
enda personen, utan att styckas och fördelas på två personer. Sonen
är en och densamme, den enfödde, Ordet, Herren Jesus Kristus, såsom
profeterna från begynnelsen lärt om honom och han själv talat samt
fädernas trosbekännelse till oss överlämnat".
Skolartikernas och reformatorernas uppfattning om förhållandet
mellan de båda naturerna i Jesu Kristi person avvek icke något
väsentligt ifrån Kalcedon-mötets mening. Mellan den lutherska och
reformerta teologien äger dock i denna punkt en märkbar skillnad
rum, som vi i detta sammanhang önska beröra.
Inom båda lägren fasthållas personernas enhet och naturernas
åtskillnad, gudomen och mandomen i Jesus Kristus, men då den
reformerta teologien med all kraft hävdar de båda naturernas
självständighet och fullkomlighet med enhetspunkten i Kristi personliga jag,
överflyttar den lutherska läran den gudomliga naturens alla
egenskaper på den mänskliga, som påstås vara delaktiggjord av desamma,
och på ett sådant sätt, att man har all anledning spörja, om den
mänskliga naturen icke helt och hållet övergått till gudomlig. Kristus
är till sin mänskliga natur allvetande, allestädes närvarande o. s. v.
Orsaken till denna omkastning med egenskaperna eller den
gudomliga naturens uppgående i den mänskliga synes vara lutheranismens
egendomliga, halvkatolska lära om de s. k. "sakramenten", särskilt
^nattvarden. Kristus är kroppsligen tillstädes i nattvarden; hans
verkliga kropp "tuggas med tänderna" och "ätes med munnen" av varje
kommunikant, vare sig troende eller oomvänd. Brödet är icke Kristi
kropp, men Kristi kropp är "i, med och under99 brödet. Detta
nödvändiggör Kristi kropps alléstädesnärvaro. Det är lätt att se, vart ett
dylikt påstående leder. Reformationens båda grenar fasthålla, att
föreningen mellan de båda naturerna kom till stånd i och med den
övernaturliga avlelsen. Om nu människonaturen är en sann
människonatur vid födelsen och i människans utvecklade tillstånd, så är den
det redan i embryot, ty, underbart att säga, hela människan är där till
sin förutsättning eller möjlighet. Om sålunda den gudomliga natu
528
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
