Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom att med dem ingå förening på ett närmare och fullkomligare sätt
än det, på vilket han trätt i förbindelse med mänskligheten såsom
ett helt. Såsom Kristi förening med släktet borgar för dess objektiva
eller yttre försoning med Gud, så borgar Kristi förening med de
troende för dessas subjektiva eller inre förlikning med Gud". Vidare
yttrar samma författare: "Skriften lär, att genom Guds verksamhet
åstadkommits eller upprättats en själens förening med Kristus, vilken
till arten skiljer sig från det förhållande, i vilket Gud står till allt
vad andar heter i skapelsen och försynen, samt från varje förening,
som grundar sig på sällskapsdrift, medlidande eller sedlig likhet och
inflytande — en livsgemenskap, i vilken den mänskliga anden, ehuru
i full besittning av sin personliga individualitet, genomtränges och
kraftiggöres av Kristi ande samt förenas till ett med honom på ett
outransakligt, men oupplösligt sätt och därigenom göres till en
medlem av den pånyttfödda, troende och rättfärdiggjorda mänsklighet*
för vilken Kristus är huvudet".
Denna själens eller den troendes förening med Kristus har någon
sagt vara "medelpunkten i all teologisk och religiös sanning". Den
är av en ofantligt stor teoretisk och praktisk betydelse. Skriftens
vittnesbörd därom äro många och talrika. Den framhålles där både
med och utan bild.
Den framställes under bilden 1) av ett träd och dess grenar (Jh.
15: 1-10; Rm. 6:5; 11: 24; Kl. 2:6, 7); 2) av ett hus och dess
grundval (Ps. 118: 22; Js. 28: 16; Mtt. 7: 24; 21: 42; Ag. 4: 11; Rm. 9:
33; 1 Kor. 3: 10-15; Ef. 2: 20-22; Kl. 2: 7; 1 Pt. 2: 4, 5); 3) av
föreningen mellan man och kvinna i äktenskapet (Js. 54: 5; Jr. 3:
20; Rm. 7: 4; 2 Kor. 11: 2; Ub. 19: 7; 22: 17); 4) av enheten
mellan Adam och släktet (Rm. 5: 12, 21; 1 Kor. 15: 22, 45, 49);
5) av föreningen mellan Fadern och Sonen i gudomen (Jh. 6: 53,
56, 57; 14: 20; 17: 21, 23). Vidare heter det, att den troende är och
lever i Kristus (Jh. 14: 20; Rm. 6: 11; 8: 1; 2 Kor. 5: 17; Ef. 1: 4;
2: 13), att Kristus är och lever i den troende (Jh. 14: 20; 19: 23;
Rm. 8: 9, 10; Gl. 2: 20), att treenigheten innebor i den troende (Jh.
14: 23; 1 Kor. 6: 19; Ef. 3: 17; 1 Jh. 4: 16), att alla troende äro ett
i Kristus (Jh. 17: 21-23), att den troende är delaktig av gudomlig
natur (2 Pt. 1: 4) samt en ande med Herren (Rm. 8: 26; 1 Kor. 6:
17,19).
Denna förening är icke en blott naturlig, lik den i vilken Gud
står till allt levande, uppehållande det, enligt rationalismens mening;
608
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
