Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättfärdighet. Dikaiosunä förekommer 98 gr. i nya testamentet, dikedos,
rättvis, rättskaffens, rättfärdig, 80 gr., dikaiåsis 2 gr., och dikaiåma 10
gr. Verbet dikaioo, rättfärdiga, rättfärdiggöra, användes 40 gr., därav
27 gr. i de paulinska breven och ensamt i romarebrevet 15 gr. De nu
anförda orden härledas från dikä, som ock förekommer fyra gr. i nya
testamentet, sed, rätt, rättegång, lagskipning, dom, straff, straffets eller
hämndens gudinna. Ett juridiskt grundbegrepp ingår i alla dessa och
i med dem besläktade ords betydelse. Den som är dikaios eller
rättfärdig är sådan, att han inför en domstol kan fridömas från skuld
eller förklaras oskyldig, sådan som lagen kräver, att han skall vara.
Guds Ande har valt dikaioo, rättfärdiga, rättfärdiggöra, och att
rättfärdiga någon är att i egenskap av domare förklara någon skuldfri,
straffri.
Att i moralisk mening rättfärdiga någon är att giva honom rätt,
låta honom vederfaras rättvisa, erkänna honom för vad han är.
Aposteln Johannes, talande om de troendes sinnelag och yttre vandel,
om inre eller personlig rättfärdighet, säger: "Den som gör vad
rättfärdigt är, han är rättfärdig" (dikaios). 1 Jh. 3: 7. I
sammanhanget skildras två klasser av människor, Guds och djävulens barn,
pånyttfödda och opånyttfödda. Betecknande för den senare gruppen
är, att de "göra icke vad rättfärdigt är", de "göra synd" (hamartian
poiountes). Den rättfärdige däremot "gör icke synd" (hamartian
ou poiei), utan han "gör vad rättfärdigt är" och "älskar sin broder",
vilket bevisar, att han är "född av Gud", och att "Guds säd förbliver
i honom" (Jh. 3: 9, 10). Om ett pånyttfött sinne är ett rättfärdigt
sinne, framträdande i en helig eller rättfärdig vandel, så erkänner
Gud den pånyttfödde såsom rättfärdig, därmed erkännande sitt eget
verk. Paulus säger, att Gud "gör den ogudaktige rättfärdig" (Rm.
4: 5). Detta betyder icke, såsom den katolska kyrkan lär, att Gud
omskapar den ogudaktiges sinne och livsriktning, ty det sker icke i
rättfärdiggörelsen, utan i pånyttfödelsen. Gud rättfärdiggör den
ogudaktige av tro eller genom tron (Rm. 4: 28, 30), det vill säga,
han förklarar honom vara rättfärdig, emedan han såsom en förtappad
syndare i tron omfattat Kristus, i och genom vilkens blod syndare
rättfärdiggöras (Rm. 5: 9).. På samma gång är det en verklighet, att
syndaren, som på grund av Jesu ställföreträdande försoning genom
tron rättfärdiggöres eller fridömes från syndens skuld och
fördömelsedom, är rättfärdig i Johannes mening, ty han är troende, och den
frälsande tron, som är verksam genom kärlek (Gal. 5: 6), är pånytt-
640
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
