Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han, vilket förhållande giver åt hans lydnad och lidande ett värde och
en förtjänst, som av ingen dödligs beräkning kan uppskattas och som
måste vara mer än tillräcklig att betaga Guds rättvisa dom mot hela
människosläktet all dess kraft och betydelse, gällande för var och en,
som är ett med Kristus genom tron.
Då föreningen med Kristus är r ättf är diggör elsens förutsättning,
kunde ingen rättfärdigas före Kristi ankomst, varav följer, att gamla
testamentets heliga icke kunde bliva delaktiga av rättfärdiggörelsen,
vilket dock påstås i nya testamentet. Därpå svaras: Guds rådslut och
bestämmelser äro eviga. En syndares benådning och upptagande
grundas på hans rättfärdighet; Kristi försoning skulle möjliggöra och
upprätta en sådan rättfärdighet. Försoningen möjliggör allas
rättfärdigande och föregår utkorelsen, som betryggar någras rättfärdigände.
Tron, som är villkoret för benådning, är lika giltig, när och var den
framträder. Gamla förbundets helige hade samma slags tro som nya
förbundets. Den berättigade dem till gemenskap med Kristus i den
mening, att de i Guds ögon gällde såsom rättfärdiga.
653
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
