Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flesta fall det förra, 30 gr., hieros, helig, i yttre ceremoniell mening, 2
gr., hieroprepäs, passande för heliga personer, helig, 1 gng.; hösios,
helig, ren, om både personer och saker, 7 gr., hosiotäs, helighet, i inre,
sedlig mening, 2 gr.; semnos, ärbar, 4 gr., semnotäs, ärbarhet, 3 gr.;
anakainoo, förnya, 2 gr., anakainåsis, förnyelse, 2 gr.; ananoeo,
förnya, 1 gng.; teleios, fulländad, fullkomlig, 19 gr., teleiotäs,
fullkomlighet, 2 gr., teleiåsis, fulländning, fullkomlighet, 2 gr., teleioo,
fullkomna, 23 gr.
Förnyelsen förutsätter och ansluter sig till pånyttfödelsen, varande
det verk genom den Helige Ande, varigenom den gradvisa utvecklingen
av det i nya födelsen upprättade gudsbelätet bringas till verkställighet.
Helgelse, heliggörelse, helighet (hagiasmos) avser både en
verksamhet och ett tillstånd. Helgandet, heliggörelsen eller förnyelsen
leder till helighet, ett tillstånd av sedlig renhet och andlig mognad i
kristlig, nytestamentlig mening.
Helgelse har att fattas både aktivt och passivt. I förra fallet avses
den verksamhet, Andens eller den pånyttföddes eller bådas i förening,
varigenom den gamla människan dödas (Rm. 8: 13) och den nya,
"som är skapad till likhet med Gud i sanningens rättfärdighet och
helighet" (Ef. 4: 24), tillväxer. I passiv mening är helgelse resultatet
av sagda verksamhet eller ett tillstånd av helighet.
Det talas om "Andens helgelse" (2 Tss. 2: 13; 1 Kor. 6: 11; 2
Kor. 3: 18; 1 Pt. 1: 2), att "Gud helgar" den troende (Jh. 17: 17;
Eb. 2: 11; 13: 21) och det till "ande, själ och kropp" (1 Tss. 5: 23),
att "Kristus helgar församlingen" (Ef. 5: 26; Tt. 2: 14). Å andra
sidan uppfordras de troende att "fullborda (epiteleo) helgelsen
(ha-giåsunän) i Guds fruktan" (2 Kor. 7: 1), att "fara efter (deåko)
helgelse" (hagiasmon, Eb. 12: 14), att "hålla Herren, Kristus, helig"
(hagiazo) i sina hjärtan (1 Pt. 3: 15). Den troende säges "rena sig
själv" (hagnizei heauton), såsom Kristus är ren" (hagnos, 1 Jh. 3:
3). Av detta framgår, att såsom övergången från död till liv hade både
en gudomlig och en mänsklig sida, pånyttfödelse och omvändelse, så
är det även i helgelsen en gudomlig och en mänsklig sida, helgandet
och trosståndaktigheten. Den skillnaden äger dock rum, att då i
pånyttfödelsen och omvändelsen blott en kraft är verkande, i
pånyttfödelsen Gud eller Guds Ande, i omvändelsen människan, så verka två
krafter i förening i helgelsen, Guds Ande och den pånyttfödde.
Pånyttfödelsen och omvändelsen äro monergistiska, helgelsen är synergistisk.
Andens verksamhet till den pånyttföddes heliggörelse utföres ge-
660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
