Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är det klart som dagen, att alla kristna församlingar ägde samma
rättigheter, voro likställda."*)
Att församlingarna i den apostoliska tiden voro verkliga,
självständiga korporationer och handlade, såsom endast sådana kunna, det
är av nya testamentet påtagligt. De hade möten på bestämda tider
för gudsdyrkan och uppbyggelse (Ag. 20: 7; b. 10: 25), uteslöto och
upptogo medlemmar (Mtt. 18: 17; 1 Kor. 5: 4, 5, 13; 2 Kor. 2: 6—
8), gjorde insamlingar eller sammanskott för de behövande och för
missionen (1 Kor. 16: 1, 2; Fil. 4: 14—18), valde missionärer,
föreståndare, diakoner och ombud (Ag. 6: 5, 6; 13: 2, 3; 14: 23; 15:
2, 22; Tt. 1: 5), utfärdade rekommendations- och förmaningsbrev
(Ag. 15: 23—29; 18: 27; 2 Kor. 3: 1) m. m.
Sedan Dr. A. Wiberg undersökt alla de ställen i nya testamentet,
där ordet ekkläsia förekommer, sammanfattar han resultatet i
följande punkter:
1. Att ekkläsia, ett ord som är av grekiskt ursprung, hade erhållit
en bestämd, välkänd betydelse långt före vår frälsares tid och
begagnades regelmässigt för att beteckna ett bestämt antal medborgare, som
voro vederbörligen utkallade att utföra allmänna angelägenheter.
2. Att den ursprungliga grekiska betydelsen av ordet ekkläsia låg
till grund för den egentligt kristliga: att således ekkläsia i egentlig
kristlig mening alltid betecknade en lokalförsamling av ur världen
utkallade på Kristus troende lärjungar, vilka kommo tillsammans för
att gemensamt dyrka Gud och utföra Kristi rikes angelägenheter.
3. Att närhelst ordet förekommer i bildlig kristlig betydelse,
brukas det för att beteckna, icke en allmännelig, synlig eller osynlig
kyrka, utan blott den klass av människor, som kommer under
begreppet församling, utan avseende på någon särskild lokalförsamling.
4. Att varje kristen församling var fri och oberoende av alla
andra församlingar och myndigheter, vare sig kyrkomöten, biskopar,
påvar, konungar eller kejsare, erkännande Kristus allena såsom sitt
överhuvud, styresman och lagstiftare, och vinnläggande sig om att
troget hålla alla hans bud.
5. Att såsom i nya testamentet intet spår finnes till en sådan
inrättning, som den så kallade allmänna synliga kyrkan, omfattande
hela länder och folk, så lämnar den heliga skrift intet stöd för en
*) John Lawrence Mosheim. Ecclesiastical History. Vol. I. Sid. 68, 72.
749
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
