Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"diakonissor", kan antagligen för sitt ursprung åberopa sig på detta
nytestamentliga ord.
Kvinnans naturliga lämplighet att betjäna, passa upp, vårda sjuka
och döende, att hjälpa och bistå fattiga och nödlidande, synnerligast
av hennes eget kön, torde ingen vilja eller böra bestrida. Däremot
bör det på fullt allvar ifrågasättas, huruvida en kvinna någonsin
beklätt eller kan bekläda nya testamentets diakonbefattning. Detta är
frågan.
Om Ag. 6 kp. har något av betydelse att säga, icke lämnar det rum
för en kvinlig diakon. Kvinnor funnos i myckenhet då, såsom nu, i
församlingen, men ingen enda kvinna valdes och avskildes för
diakonsysslan. Apostlarna föreslogo endast ’män, och församlingen valde
sju, alla män, vilkas namn äro uppräknade. Dessa "sju män" blevo
sedan avskilda. Det är hela förloppet (Ag. 6: 3, 5).
Apostelen Paulus skriver: "Men jag anbefaller åt eder vår syster
Febe, vilken är församlingens i Kenkreä tjänarinna, så att I mottagen
henne i Herren på ett för de heliga värdigt sätt och bistån henne i
vad sak hon kan behöva eder, ty hon själv har ock varit en
beskyd-darinna för många och för mig själv" (Rm.vlö: 2). Här talas direkt
om en kvinna som en "församlingens tjänarinna". Således en
"kvinlig diakon", menar man. Att Febe av församlingen formligen valts
till diakonsysslan samt därtill avskilts med bön och handpåläggning,
det står varken här eller på något annat ställe. Hon synes nu hava
varit stadd i något viktigt ärende till Rom. Hon hade ock fått det
höga förtroendet att överbringa Pauli brev till församlingen i den
stora världsstaden, såsom Maria av Magdal en gång ombetroddes
uppståndelsens budskap till apostlarna.
I samma kapitel förekomma ytterligare sex kvinnonamn:
Priskil-la, Maria, Tryfena, Tryfosa, Persis och Julia. Priskilla kallar
apostelen sin "medarbetare i Kristus Jesus" (Rm. 16: 3). Maria erhåller
det vitsordet, att hon "arbetat mycket och hårt" för romarna (Rm. 16:
6). Tryfena och Tryfosa sägas "utföra ett ansträngande arbete i
Herren" (Rm. 16: 12). Persis kallar han "den älskade, som arbetat mycket
och hårt i Herren" (Rm. 16: 12), Julia blott nämnes. Vad visar
nu allt detta? Jo, att apostelen Paulus i sin världsmission såsom
sina medarbetare räknade bland andra en lysande rad av Gud
hängivna kvinnor, vilka arbetade med hela sin själ för sanningens
utbredning, samme Paulus, som på det bestämdaste uttalar sig
emot kvinnans offentliga lärande (1 Kor. 14: 34, 35; 1 Tm. 2: 12.)
•790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
