Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tala om deras kvalifikationer om varandra. Paulus kände till och
talade om olika slag av "församlingstjänare", såsom vi redan sett,
men indelningen "manliga och kvinliga diakoner" är icke paulinsk.
Eller vem kan bevisa, att "kvinnorna" (gunaikas, 1 Tm. 3: 1J.) betyder
"kvinliga diakoner" eller diakonissor? Gunä användes visserligen om
både gift och ogift kvinna och återgives stundom med flicka, stundom
med hustru; dock brukas det oftare i betydelsen gift kvinna, hustru.
Nu talar Paulus i sammanhanget om diakonernas egenskaper. I samma
sammanhang börjar han orda om "kvinnornas" egenskaper. Vilka
kvinnors? Helt naturligt diakonernas kvinnors egenskaper, med andra
ord, dessas hustrurs egenskaper. Sammanhanget bjuder att underförstå
ordet deras (autån). "Likaså böra (deras, diakonernas) kvinnor
vara ärbara" o. s. v. Detta är så mycket tydligare, som .apostelen
i nästa andetag upphämtar ordet, sägande: "Diakonerna skola vara
en enda hustrus (kvinnas) män". Han kom att nämna diakonernas
hustrur, innan han sagt, att de skulle hava en sådan. Detta gav
apostelen anledning förklara, att hans mening var, att diakonerna borde
vara familjefäder, och att deras lämplighet för kallet kunde bliva
beroende av hurudana hustrur de hade. Detta synes oss vara den enda
sunda, naturliga tolkningen av stället.
Kvinnans naturliga lämplighet för sjukvård, fattigvård,
barnundervisning o. d. bestrides icke. Om en kristen församling uppdrager
åt en trossyster, gift eller ogift, att deltaga i vården av hennes sjuka
eller att besöka och tillse de fattiga, så tro vi, på grund av
erfarenhet, att det kan vara ett mycket lämpligt och lyckligt beslut. Men
på samma gång är vår tanke, att det kall i församlingen, som kallas
diakonens eller församlingstjänarens, skall innehavas och skötas
uteslutande av män. Skriften säger bestämt, att endast män därtill först
utsågos, och det kan icke med nya testamentet ovedersägligt
ådagaläggas, att denna regel någonsin frångåtts. Skriften säger vidare,
att diakonsysslan tillsättes genom församlingens val och beseglas med
bön och handpåläggning av lärarekallets innehavare. Som en kvinnas
val och avskiljande för vilket kall som helst i en nytestamentlig
församling är en för skriften fullkomligt främmande sak, blir helt
naturligt talet om "kvinliga diakoner" en biblisk omöjlighet. Diakonissor
kunna och böra finnas för vården av döende, sjuka och fattiga, men
såsom innehavare av ett kall eller ämbete i en nytestamentlig
församling kunna de icke finnas. Våra dagars pastorer och missionärer
kunna hava kvinnor, så många behovet kräver, till medhjälpare, "med-
•792
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
