- Project Runeberg -  Bibelns grundläror /
813

(1922) [MARC] Author: Carl G. Lagergren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att av alla Englands frikyrkor, baptisterna inbegripna, bilda ett nytt
samfund på biskopsdömet såsom basis.

2. Det representativa eller medelbara (presbyterianska) systemet.
Kyrkan är ett träd, i vilket lokalförsamlingar av samma bekännelse
äro grenar, en kropp, som utgöres av de troende och deras barn.
Kristus är kyrkans enda huvud.

I detta system har den store kyrkofadern Johan Calvin nedlagt
sina tankar om förvaltningen av en församlings angelägenheter.
Utgående från den fullt nytestamentliga föreställningen, att från första
början betjänades församlingarna av flera "äldste" (presbuteroi, Ag.
14: 23; 15: 4, 22; 20: 17, 28), ett äldsteråd eller presbyterium (1
Tm. 4: 14), av vilka somliga ägnade sig mer uteslutande åt "ordet och
läran" (1 Tm. 5: 17), har man dragit den slutsatsen, att de övriga
av presbuterion skulle sysslat huvudsakligen med omsorgen och
ledningen av församlingens inre utveckling och befästande i allmänhet.
Man har emellertid på den vägen kommit att tala om "lärande"
eller "predikande" äldste och "styrande" äldste. Det har blivit
likasom två slag eller klasser av dem. Som nu i alla fall presbyterium
var valt av församlingen och varje församling hade sitt särskilda
presbyterium eller äldsteråd, fasthålles enligt föreliggande system varje
församlings oavvisliga rätt att själv, utan all främmande inblandning,
välja sina äldste. Så långt är detta fullt nytestamentligt. Den
uppfattning åter, som gör sig gällande rörande de sålunda valda äldste,
är något fri och godtycklig, såsom vi ock tro, att anordningen med
flera äldste var blott tillfällig och icke avsedd att för alltid bestå.
Emellertid utses enligt det presbyterianska systemet av församlingen
inom varje församling ett presbyterium, ett äldste- eller kyrkoråd,
bestående av pastor och övriga bisittande äldste eller medäldste, och
åt dessa anförtros församlingens hela andliga och delvis timliga
välfärd. De komma då att inom församlingen handhava, å
församlingens vägnar, församlingstukt, verksamhet och allt som rör
församlingens vara och utveckling. Här framträder ett nytt stort misstag.
Församlingen upphör i och med ett sådant val att vara självstyrande
och självbestämmande. Valet med en dylik innebörd är en
omyndighetsförklaring, som församlingen utfärdar mot sig själv, vilket är
både obibliskt och oförnuftigt. Men det stannar icke här. Varje
församlings självständighet såsom en fristående menighet fasthålles
icke. Ett slags folk- eller landskyrkosystem följes. Församlingarna
inom ett visst provins-eller landområde betraktas såsom. en kyrka

•813

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:09:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibgrund/0819.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free