Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att driva omkring på gator och offentliga platser eller tillbringa hela
eftermiddagen i hemmen med onyttiga upptåg och tidsfördriv? Och
varför skall ungdomen föra en tillvaro i församlingen, såsom vore de
en självständig församling i församlingen? Ungdomsföreningar och
ungdomsmöten äro och kunna vara till stor välsignelse, om de ordnas
och ledas rätt, men ungdomen i en församling måste ledas och fostras
så, att den växer in i församlingens gudsdyrkan, liv och verksamhet,
att den känner, att den utgör lemmar i församlingskroppen och icke
kropp för sig själv; den bör lära sig värdera och se upp till de äldre
medlemmarna, såsom skriften lär.
Vilka föreningar som än finnas eller må uppstå i en församling
med direkt kristlig verksamhet till mål, de måste stå under
församlingens överinseende och bestämmande rätt. Ingen förening kan
finnas och bedriva verksamhet i en församling emot församlingens vilja
och bestämmelse.
Men vi vända oss till föreningsväsendet utom församlingen. En
del av dessa sammanslutningar äro med församlingen besläktade,
andra icke. Om oomvända människors, världsmänniskors, föreningar,
klubbar och sällskap, hemliga och icke hemliga föreningar, tala vi
icke, ty det tillkommer icke en verklig kristen eller
församlingsmedlem att "gå i ok" av något slag "tillsammans med dem, som icke tro"
(2 Kor. 6: 14). Att avgiva ett tysthetslöfte om något, som man vet
vad det är, det må så vara, om det med gott samvete kan ske, men
att avgiva edlig försäkran om förtigande av fullkomligt obekanta ting
är helt simpelt omoraliskt, i strid med sunda etiska begrepp, ja, det
är av ondo. Vi talä dock nu om associationer av religiös, evangelisk,
kristlig natur. På gränsen mellan det rent världsliga och kristliga
ligga de s. k. "filantropiska" strävandena i våra dagar. Dessa kunna
vara övervägande kristliga eller övervägande världsliga, beroende på
om de troende eller de otroende äro grundläggare och ledare av ett
sådant företag, om de tillkommit att lindra nöden och eländet i
världen genom självuppoffring från korporationens sida eller såsom rena
affärsföretag och för riktande av särskilda personer. I senare fallet
hjälper litet att begagna skylten "kristlig", såsom katolikerna göra i
sitt för övrigt storslagna hospitals- och barmhärtighetsverk. Sådana
strävanden hava ursprungligen kommit ur kristendomen och äro
förtjänta av uppmuntran från de kristnas sida, dock tro vi, att en
församlingsmedlem bör noga se sig för, innan han ingår som aktiv
eller passiv medlem i en dylik förening i allmänhet. Åter beträffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
