Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
franska presterskapet av tillfället att hos den i trångmål försatte påven
andraga det ärendet, huruvida icke i vissa fall begjutning eller
be-stänkning kunde anses för ett fullgiltigt dop. Det var blott fråga om
nödfall, såsom vid ett barns sjukdom eller dylikt. Påven gav följande
utslag: "Om ett sådant dop verkställes i ett sådant nödfall i den
tre-enige Gudens namn, skall det anses fullgiltigt". Det dröjde dock
ännu i 557 år, innan det på kyrkomötet i Ravenna år 1311
förklarades vara likgiltigt, antingen man brukade neddoppning eller
bestänk-ning. Men icke ens kyrkomötets beslut gjorde tillfyllest. I England
och Skottland infördes bestänkningen först efter reformationen. En
av Luthers förnämsta lärjungar och medarbetare, Bugenhagen —
biskop Landgren säger om honom och om Luther, att de höllo
"strängt på neddoppningen" — berättar uti ett arbete, som han utgav
1542, att han 1529 övervarit en dopakt i Hamburg, där "presten
endast på hjässan bestänkt barnet". Bugenhagen blev förvånad, "ty
han hade aldrig hört eller sett något sådant, ej heller ännu läst därom
i någon historia, utom i nödfall med sängliggande personer". Denna
sak, som väckte så stort uppseende, underställdes Luthers omdöme.
Denne skrev till Hamburg, att bestänkningen var ett "missbruk som
borde avskaffas", vilket ock skedde. Barnbegjutningen är nu
emellertid allmän i den romersk-katolska kyrkan och i de barndop ande
kyrkosamfunden, vilket dock aldrig kunnat föranlåta den österländska eller
grekisk-katolska kyrkan att ändra sitt dopsätt. Hon fortfar nämligen
oförändrat med den "ursprungliga neddoppningen \ såsom Dr.
Nor-beck uttrycker sig.
Såsom exempel på fåkunnigheten av att dikta bevis, där inga
sådana finnas, kunna anföras några av dem, som anhängarna av
begjutningen eller bestänkningen framställt.
1. Jordan var icke djup nog för neddoppning.
2. I Jerusalem fanns icke vattentillgång nog för neddoppning av
3,000.
3. På en dag kunde icke så många döpas med neddoppning.
En amerikansk sjöofficer (Lynch) har mätt Jordanflodens djup i
hela dess längd och har befunnits vara från 3 till 12 fot. Vid
Bethabara, där Jesus anses vara döpt, är 12 fots djup. Flodens bredd
varierar mellan 75 och 200 fot.
Jerusalem var rikt försett med vatten. I förbindelse med templet
funnos många och väldigt stora vattenbehållare. I varje hus fanns
en eller flera sådana. Dessutom funnos dammar i mängd tillgängliga
’ 888
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
