Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liv helt och hållet beror av Kristus, såsom grenen av stammen, från
vilken den hämtar sin kraft och saft. En gren i vinträdet Kristus är
sålunda envar, som verkligen lever i Guds Sons tro, utan avseende på
dop och sådana förhållanden. Annat är förhållandet med liknelsen om
huvudet och kroppen. Där vill Guds Ande framhålla, såsom i det
föregående påpekats, att kroppen eller församlingen är det verktyg,
genom vilket Kristus, huvudet, utför sina avsikter och planer, likasom
mannen genom hustrun; att församlingen står till sitt huvud uti ett
tillstånd av oinskränkt lydnad, så att huvudets vilja och bestämmelse
är kroppens lag, likasom mannens vilja är hustruns lag. Kristus
kan icke på detta sätt härska över något annat samfund än sin
församling, ty de andra lyda under andra huvuden, vare sig dessa äro levande
personer, tryckta paragrafer eller människobud. Den romerska
kyrkans huvud är påven. Den grekiska kyrkans huvud är patriarken eller
kejsaren. Den svenska kyrkans huvud är konungen. Över den.
lutherska kyrkan råda de symboliska böckerna, över metodistkyrkan
"disciplinen", över nattvardsföreningarna församlingsordningen. Kristus
kan icke regera, där han icke är allena styrande. Hans kropp är den
församling, som icke har någon annan konung, vare sig av kött och
blod eller av papper, och som låter sig regeras uteslutande av Guds
ord, som är Jesu Kristi rikes lag. Uti en sådan kropp hade apostelen
och medlemmarna av den korintiska församlingen blivit upptagna
genom dopet. "Ty vi döptes alla till en enda kropp".
Det är het naturligt, att det jämte dopet förutsättes något annat
för att bliva medlem av en församling, ehuru dopet är själva
huvudhandlingen. Dopet förutsätter tro, och innan dop kan ske, måste
församlingen, antingen själv eller genom sitt ombud, såsom händelsen
var med Filippus i Samarien, höra den dopsökandes tro eller
trosbekännelse. Det vill säga, församlingen måste genom den
dopsökandes berättelse om sin omvändelse söka utröna, om han är en troende.
Men genom blott en sådan bekännelse eller genom församlingens
beslut att antaga den sökande erhåller icke denne medlemskapet, utan
det bekommer han genom att döpas till den treenige Gudens namn,
Faderns, Sonens och den helige Andes. Skulle någon, enligt först
berörda församlingsordning, upptagas i en kristlig församling på
grund av sin bekännelse och tro på Kristus, utan dop, så bleve detta
ett sätt att föröka församlingen, vilket stodé i uppenbar strid med
skriften och som visade, att en sådan församling ställt sig utom
skriftens grund, där det heter: "Vi döptes till en enda kropp".
932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
