Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Falska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
De förtjenade visserligen icke att nämnas, vore det
ej, att så många omfattat dem, och att vår tid så
starkt lutar åt den fullkomliga otron.
Vi börja med ateismen (från a och Theos, Gud:
a gifvande åt Theos en motsatt bemärkelse == icke
Gud), hvilken säger, att ingen Gud finnes. Denna
åsigt har nu och då förekommit i historien; men
bränmärktes till och med af hedningarne såsom en
last, för hvilken landsförvisning understundom blef
straffet. Under franska revolutionen gjorde den sig
gällande i Frankrike, då man uppstälde den
grundsatsen, "att himmelens konung måste afsättas alldeles
såsom jordiska konungar", och då man förde en
qvinna till Notre Dame-kyrkan i Paris, satte henne
på det höga altaret och tillbad henne såsom
"förståndets gudinna". I vår egen tid har ateismen
betydligt tillväxt, så att de icke äro få, hvilka öppet
förfäkta den. Deras känslor uttala sig oförtäckt i
sådana yttranden som det följande af Gustave Flourens
i hans tidning i Paris 1870: "Vår fiende är Gud.
Hat till Gud är vishetens begynnelse. Om
mennisko-slägtet skall erfara ett sant framåtskridande, måste
detta ske på ateismens grund. Hvarje spår af religion
måste förvisas från våra barns uppfostran". Dylika
åsigter uttalas icke allenast i Frankrike, utan här och
der i nästan hela den civiliserade verlden.
Det är tydligt, att denna åsigt helt och hållet
förnekar den sedliga naturens djupaste vittnesbörd:
samvetet vittnar om lag, om ansvarighet, om Gud,
och hjertat kräfver honom; och att den motsäger
förnuftets ocli verldsalltets till Gud så tydligt hänvisan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
