Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Falska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
nandet af en outransaklig kraft är väsentligen intet
annat än ateism.
Materialistiska åsigter hafva funnits i verlden
från urgamla tider. Epicurus uttalade dem, fast ej
för första gången, 300 år före Kristus, och till denna
dag hafva hans satser knappast i det ringaste ändrats.
Han medgaf visserligen tillvaron af ett sorts
kroppsliga gudar, men dessa hade dock intet att göra med
verldsalltet eller menniskan 1).
Den franska revolutionen föregicks af ateistisk
materialism. Hit hör äfven den underliga "positiva
filosofien" af Comte, hvilken för dess egendomliga
praktiska sida benämnts "katolicism minus
kristendom" 2). Af vår tids vetenskapsmän äro ock många
materialister. Professor Huxlev, som kommit att
taga en ledande del i den vetenskapliga
materialismens diskussioner, har bland annat framhållit läran
om naturkrafternas öfvergång i hvarandra, ljus kan
öfvergå till magnetism, magnetism till ljus, värme
1) "History of Philosophy1’, TJeberweg, del. I, sid. 901—212.
"Syste-matic Theology", Hodge, del. I, sid. 246.
2) "Systematic Theology", Hodge, del. I, sid. 254—262. Comte var en
äkta materialist. Allt som fins var för honom materie. Dertill trodde han
icke på något causalsammanhang, ntan allt sker blott i en viss ordning.
Denna kan på alla områden finnas, och när man känner den, kan man lika
visst förntsäga hvad en menniska skall komma att tänka och känna eller
hvad samhällstillståndet skall blifva i framtiden, som astronomen kan
förutsäga planeternas och stjernornas lägen. De som förvärfvat denna kunskap,
äro de enda passande att styra, och de böra herrska öfver menskligheten
genom en inrättning, i det yttre liknande den katholska kyrkan. Som ingen
Gud finnes, och menniskan likväl har religiösa behof, bör menskligheten
såsom man och qvinna dyrkas. Qvinnan bör dyrkas i det enskilda lifvet och
mannen i det allmänna. Comte sjelf öfvade denna sorts dyrkan och trodde
den skulle komma att intaga kristendomens rum på jorden. Stackars man.’
Det är blott några få år sedan han dog, och allaredan står hans filosofi qvar
som en dårskapens minnesstod i verlden, med knappast någon att göra den
ära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
