Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stiftsbiblioteket. Föredrag vid Biblioteksmötet i Västerås den 10 aug. 1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänhet det värdefullaste, som stiftsbiblioteket i våra dagar erhåller, och åtskilliga av
dessa borde kunna väcka intresse i vidare kretsar.
Jag har talat om Västeråsbiblioteket och i korta drag redogjort för dess
historia. På likartat sätt torde de övriga gamla biblioteken vid stiftsstädernas
gymnasier ha uppstått, och de ha därför alla syskontycke med varandra, låt vara
att somliga på grund av omständigheterna kunna ha nått en högre utveckling i
det ena eller andra avseendet.
Det är, såsom jag förut framhållit, en övervägande vetenskaplig karaktär
över dessa biblioteks bokskatter, och något tillfälle till egentlig »nöjesläsning»
erbjuda de icke.
De till de gamla »lärdomsskolorna» knutna läroverks- eller stiftsbiblioteken
ha, såsom ovan sagts, från början haft till uppgift att befrämja de vetenskapliga
studierna bland läroverkens lärare och stiftens prästerskap. Men det är ett stort
misstag, som jag funnit vara rådande på många håll, att stifts- och
läroverksbiblioteket endast är tillgängligt för de nämnda kategorierna av människor.
Kretsen av personer, som ha intresse för allvarliga studier av det ena eller
andra slaget, för forskning på det ena eller andra området, är i våra dagar
betydligt utvidgad och utvidgas mer för varje dag. Dit höra numera ej blott
lärare och präster, utan många andra. Och för alla dessa kunna stiftsbibli oteken
erbjuda rika tillfällen att tillgodose detta studieintresse. De äro tillgängliga för
vem som helst, och envar för djupare studier intresserad person (andra ha här
ingenting att få) äger att mot av bibliotekarien godkänd borgen därur låna
böcker. Stiftsbiblioteken äro således till för att tjäna allmänheten. Men det är
klart, att icke allt uti dem kan i samma grad intressera en större allmänhet.
Från den synpunkten kan det vara lämpligt att indela stiftsbibliotekens bokbestånd
i 3 grupper, vilka tillsammans omfatta det mesta av deras innehåll.
1) De gamla vördnadsbjudande, »lärda» böckerna från fordom, som numera
endast den vetenskaplige fackmannen läser.
2) Handskrifter eller äldre tryckta skildringar med kulturhistoriskt och
topografiskt innehåll, till stor del behandlande hembygden och dess minnen. I
sammanhang härmed må nämnas samlingarna av äldre årgångar av ortspressen.
3) Modernare verk av mer eller mindre vetenskapligt innehåll.
Böcker av den första gruppen finnas i stor mängd i alla de gamla
stiftsbiblioteken. Man behöver blott titta in i vårt Västeråsbibliotek för att finna,
att det till en stor del består av sådana där gamla, ofta pergamentsklädda
böcker, merendels skrivna på latin. Bibliotekarien och bokvurmen, som vandrar
bland deras tysta rader, lär sig snart älska dem på ett särskilt sätt — de tala
för honom sitt tysta språk om länge sedan svunna tider, och det vilar en viss
högtidlig, stilla ro över dessa allvarsamma bokrader, som gömma gångna släktens
tankar. Men för den stora allmänheten kunna dessa gamla böcker ej ha annat
intresse än museiföremålets.
Den andra gruppen omfattade handskrifter eller äldre tryckta skrifter med
topografiskt och kulturhistoriskt innehåll, förnämligast behandlande hembygdens
minnen. Jag måste stanna något längre vid denna grupp, vilken, som jag redan
förut antytt, spelar en stor roll i våra gamla stiftsbibliotek. Man talar i våra
dagar mycket om hembygdsforskning. Men hembygdskunskapen fördjupas genom
studiet av hur det fordom såg ut i hembygden och hur man levde där i gångna
tider, och för sådant studium ha människor i allmänhet ganska mycket intresse,
icke minst, tror jag, landsbygdens minnesgoda befolkning. Genom sin rikedom
på otryckta eller tryckta skrifter, som behandla dylika ämnen, äro stiftsbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
