Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anslag till studieresor för personer anställda vid stads-, folk- och skolbibliotek. (Diskussion vid S. A. B:s första årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hjelmqvist, att jag här skulle redogöra för detsamma och dess tillkomst, enär
det skulle i någon mån kunna visa, hur man åtminstone på ett begynnande sätt
kan ge de sämst ställda biblioteken en hjälpande hand.
Västmanlands läns landsting har sedan 1890-talet lämnat ett årligt anslag till
föreläsningsverksamheten, vilket handhafts av en kommitté. Anslaget var till en
början 1,000 kr. men har småningom ökats, så att det de senare åren uppgått
till omkring 3,000 kr. Som bekant ha emellertid kommunerna upptagit den
folkbildande föreläsningsverksamheten och därför erhållit statens stöd. Så har skett i
vårt län i stor utsträckning. Därigenom blev den av landstinget utövade
verksamheten på detta område mindre behövlig. Andra behov framstodo emellertid med
krav på att tillgodoses. 1910 års landsting ombildade därför föreläsningskommittén
till en »kommitté för folkbildningsarbetet inom länet» och utvidgade dess program
till att omfatta folkbildningsarbetet i allmänhet, varvid särskilt biblioteksverksamheten
borde bli föremål för omvårdnad.
En följd av detta beslut blev att understöd lämnats åt studiecirklar inom
nykterhetssällskapen, i år även inom arbetarrörelsen. Dessa studiecirklar ha, som
bekant, till ett av sina huvudsyften att bilda små bibliotek. Först i år har
kommittén emellertid kunnat upptaga biblioteksfrågan i större omfattning. Det skedde
genom ett möte i Västerås den 9 och 10 augusti, där det gällde att väcka
intresse och lämna råd och anvisningar företrädesvis för folk- och skolbiblioteks
upprättande och skötsel, men även närliggande frågor skulle belysas; sålunda
studiecirklarna å ena sidan och stiftsbiblioteket å den andra.
Det var nödvändigt att nå hela länet. Statsunderstödda bibliotek funnos
endast i 45 % av länets socknar. För att nå hela länet utfästes dagtraktamente a
5 kr. och järnvägsresa för en stipendiat från varje kommun. Skolrådens
ordförande anmodades tillse, att dessa utsågos av biblioteksstyrelserna, om sådana
funnos, eljest på annat sätt. I några fall måste kommittén direkt utse stipendiat,
emedan de legala organen ej ville fungera. Inbjudan utfärdades för övrigt i
sådan form, att det folkliga intresset för saken skulle känna sig tilltalat.
Syftet nåddes. Endast ett par socknar blevo orepresenterade. Mötet blev gott
besökt av intresserat folk från hela länet, såväl utsedda stipendiater som andra.
Övervägande var det biblioteksföreståndare, vanligen folkskollärare, men därjämte
präster, skolrådsledamöter, medlemmar i studiecirklar o. s. v., i allt omkring 150
personer, därav hälften stipendiater.
Mötets arbetsmedel voro föredrag, diskussioner och visningar. Som föredragshållare
hade statens förste bibliotekskonsulent, d:r F. Hjelmqvist, ställt sig till
förfogande. Från länet biträdde sedan en rad föredragshållare, huvudsakligen
personer, som äro knutna till biblioteksverksamheten på ett eller annat sätt.
Föredrag höllos över följande ämnen: Huru väcka läslust? av läraren A. Friberg
i Norberg, föreståndare för Norbergs kommunbibliotek; om bibliotekariearvoden
av läraren K. J. Österberg, bibliotekarie vid Köpings folkbibliotek; om lärare- och
skolbibliotek av läraren Ivar Andrén i Västerås; samt om studiecirklarna och
biblioteken av läraren A. G. Ljungberg i Riddarhyttan, I. O. G. T:s studieledare för länet.
Lektor Landtmanson, bibliotekarie vid allmänna läroverkets bibliotek (det s. k.
Stiftsbiblioteket), stod båda dagarna till tjänst med att visa det gamla värdefulla
biblioteket på 20,000 band och höll slutligen ett föredrag om »stiftsbiblioteket»
(återgivet i häfte 1 av denna tidskrift, s. 16—20). Listan på föredragshållare
blir fullständig, om det nämnes, att fil. kand. Gunnar Pers talade över ett ämne,
»hembygdsvård», som ligger för tiden, ehuru ej direkt hörande till mötets uppgift.
De på föredragen följande diskussionerna voro sakliga, måttfulla och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
