Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Halland. Av t. f. Andre bibliotekarien Bert Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tämligen obetydliga äro de Bilder från Halland, som ingå i en år 1853
anonymt utgiven diktsamling, Myosotis (s. 87—208), omfattande Historisk
minnesteckning, Landskapsteckning och Barndomsbilder. Författaren, F. B. Cöster,
var son till en landssekreterare i Halmstad, och det är huvudsakligen vad som
meddelas om länets hövdingar och livet i Halmstad och på godsen däromkring
i början av 1800-talet, som har intresse.
En hel rad förträffliga arbeten ha vi att tacka ryttmästare P. von Möller
för. Främst kan nämnas hans innehållsrika och på vidlyftiga arkivstudier
grundade Bidrag till Hallands historia (1874, 398 s.). Endast första delen har
utkommit och i denna behandlas Norra Hallands furstar och hövdingar intill år
1645 samt Hallands kloster. Halländska herregårdar (1871, 120 s. + 16 pl.)
innehålla icke endast värdefulla bidrag till landskapets person- och lokalhistoria
utan också åtskilliga kulturhistoriskt värdefulla skildringar. Några av de
godshistorier, som här meddelas, fullföljas och kompletteras av uppgifterna i Svenska
slott och herresäten vid 1900-talets början, vars Hallandsdel utkom 1914.
v. Möller var även en bland stiftarna av Hallands fornminnesförening och
dess ordförande. Han ombesörjde även redigeringen av dess årsskrift (tre
häften utkommo 1868—72) och började såsom bilaga till denna utgiva
Forn-handlingar rörande Halland. Detta diplomatarium avbröts dock med år 1366.
Fornminnesföreningen uppgick nämligen i den skånska; de under något olika titlar
av M. (och L.) Weibull utgivna skånska samlingarna skulle fullfölja årsskriftens
uppgift. Bland de uppsatser, som på detta sätt offentliggjorts, må här endast
erinras om professor S. L. Törnquists Minnen från södra Halland (1893 h. 1
s. 33—79).
En ganska fyllig skildring av landskapets tillstånd efter dess övergång till
Sverige har lektor Hugo Larsson år 1891 lämnat i Halland vid midten af det
17:de århundradet (94 s.). Detta ämne belyses även av Knud Fabricius i
Skaanes Overgang fra Danmark til Sverige (två delar, Kbhvn 1906), värdefull
icke endast genom vad den direkt meddelar om Halland utan även emedan
förhållandena i de två landskapen ju äro tämligen likartade.
Ett direkt led i strävandena att skaffa litteratur, som är lämplig som
grundval för undervisningen i hembygdskunskap, äro de av tvänne folkskollärare, K.
Knutsson och A. F. Österberg, utgivna Läsestycken om Halland (1915, 190 s.,
pris 1: 50). I en följd korta uppsatser belysas olika sidor av landskapets natur,
kultur och historia och skildras märkligare orter. Ett par av dessa skildringar
återfinnas i Svenska turistföreningens årsskrift.
Liknande till sin planläggning, men i betraktande av det ringa omfånget väl
så innehållsrik och upplysande är Per Stolpes Halland (1916, 26 s., pris 0: 40),
utgiven som text till Svenska turistföreningens geografiska bilder n:r 86—110
(pris för bilderna 0: 25).
Mera karaktär av lärobok har Krister Hagströms Kort beskrifning öfver
Halland (1891, 47 s., pris 0: 25).
I första rummet den ekonomiska utvecklingen inom länet under 1800-talet
belyses i ett par historiker över Hushållningssällskapet. År 1894 hade
kammarjunkare Th. Gyllensköld påbörjat en Hallands kongliga hushållnings sällskaps
historik, men den avbröts med första delen, som förde skildringen fram till år
1846 (107 s., pris 1: 25). Till sällskapets hundraårsjubileum upptogs planen på
nytt, och år 1912 utkom Hallands läns hushållningssällskap 1812—1912 (284 s.,
pris 2:—). Boken innehåller dels en allmän redogörelse för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
