Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lidforss och flera andra. Paul skildrar samvaron mellan Strindberg och hans vänner med stor
öppenhjärtighet och gör intet försök att dölja de framträdande personligheternas mindre
sympatiska sidor. Särskilt Strindberg själv står i mycket ofördelaktig dager. Härvid bör man dock
erinra sig, att vänskapen mellan Paul och Strindberg så småningom övergått till ohöljd
fiendskap. Strindberg har från sin synpunkt skildrat deras mellanhavanden i sitt arbete Fagervik
och Skamsund (i Karantänsmästarens berättelser, där Paul uppträder under den lätt
genomskinliga signaturen Ilmarinen). — Boken har intresse endast för den, som i litteraturhistoriskt
syfte vill sätta sig in i Strindbergs författarskap. För vanliga bibliotek är den däremot ganska
överflödig. Översättningen är ganska klen. Ett meningstörande tryckfel förekommer i noten
på sid. 110: står honom, läs honorar. O. W—n.
K. Geografi.
Mjöberg, Eric. Bland vilda djur och folk i Australien. A. B. 1915. 524 s. Ill., kart. 15:—.
M. har företagit tvänne vetenskapliga resor till Australien, den tidigare 1910—11 till
nordvästra delen av kontinenten, den senare 1912—15 till Queensland i öster. Det är den förra,
som behandlas i detta arbete.
Efter en orienterande översikt av Australiens naturförhållanden skildrar M. resan i
tidsföljd: ångbåtsfärden längs västkusten till expeditionens utgångspunkt; den besvärliga marschen
med oxvagnen mot det inre under hetta, damm och åtskilliga motigheter; huvudlägret med dess
samlingsarbete; strövtåg och forskningsfärder; återresan till kusten, där nya samlingar
förvärvades.
Inom resebeskrivningens ram får man göra bekantskap med Australiens egendomliga, lågt
stående djurvärld, med livet i »bushen» och med urinvånarna, som skildras i ett särskilt,
mycket innehållsrikt kapitel. Etnografiskt studium och samlande ingick också i arbetet; det senare
skedde ibland under ganska spännande och riskabla situationer.
Som en sammanfattning kan sägas, att arbetet är mycket intressant. På grund av sitt pris
kan det kanske endast komma i fråga för större bibliotek, men för sådana bör det lämpa sig
väl. Ett särskilt omnämnande förtjäna de vackra illustrationerna. S. S.
L. Rätts- och statsvetenskap (med fredsfrågan).
Goldscheid, Rudolf. Fredsrörelse och människoekonomi. Övs. [fr. ty.]
av Olga Lorentzon. Med inledning av Ellen Key. Sv. andelsf. 1916. 75 s. 1:—.
Goldscheid, österrikisk sociolog, f. 1870, påvisar sammanhanget mellan nationernas
bekrigande och utplundrande av varandra och det inomstatliga utplundrandet av en undertryckt
samhällsklass. Varje mildrande av utplundringssystemet inom ett folk verkar försvagande på motsatserna
mellan folken, kriget blir nämligen mindre lönande ju mindre de erövrade områdena kunna
grovt utnyttjas; och å andra sidan är det samtidigt förhållandet mellan folken, som varje gång
bestämmer, till vilken grad utplundringen i ett land kan minskas, frånvaron av internationell
organisation är nämligen alltid ett skäl att bibehålla det förhandenvarande sociala systemet.
I den respekt för det levande kapitalet, människomaterialet, som arbetar sig fram i alla
stater, ser Goldscheid ett förhållande, som kan bliva en den viktigaste betingelse för krigets
avskaffande. M. J.
Petander, Karl. Arbetsintensiteten inom Sveriges mekaniska
verkstadsindustri. En ekonomisk-statistisk undersökning. Nst. 1916. 214 s.
(Nationalfören. mot emigr. Undersökn. rör. sv. näringsliv 4.) 3:75.
Utgör en fortsättning av den serie publikationer, som inleddes med Eilif Sylwans
Arbetsintensitetens problem och Arbetsintensiteten i Sveriges tryckeriindustri (1910). Till vilken grad
anspråken på arbetarnas skicklighet och flit stegrats inom den mekaniska verkstadsindustrin
sedan 1900-talets början, har docenten Petander sökt att konstatera med siffror, meddelade från
ett flertal verkstäder av olika slag och storlek. Ökningen i arbetsintensiteten befinnes under
åren 1900—13 ha varit 2 % pr år, varav 1 % tillskrives ökad flit och 1 % större arbetsskicklighet.
Långt över genomsnittet kommer en förstklassig specialverkstad med 5 % årligen. De faktorer,
som förklara och betinga ökning i arbetsintensiteten, underkastas utförlig behandling, varvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1916/0146.html
