Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Biblioteksnotiser
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
A. Skrifter med allmänt och blandat innehåll.
Österling, Anders. Tidsstämningar. Ett urval studier, artiklar och
resebrev 1911—1916. A. B. 1916. 250 s. 3:50.
Under ovanstående titel har förf. sammanfört dels ett urval litterära studier och karakteristiker
dels ett knippe resebrev. Som reseskildrare tillhör Ö. våra allra bästa särskilt i fråga om
konsten att ge stämningen, doften från den mark, där han vilat ut på färdevägen. De litterära
essayerna här äro värdefulla, men det egentligen nya är de ’tid stämningar’, som under den
gemensamma titeln »Vapen och ideer» ge ett stycke av vår egen kämpande och upprörda tid
sedd av ett i bästa mening objektivt och dock pa samma gång djupt och varmt kännande
diktartemperament. M. F.
B. Teologi.
Jfr nedan arbetena om Ekman, Luther och Reuterdahl på J.
Bettex, F[rédéric]. Naturvetenskap och kristendom. Övs. [fr. ty.] av
Hanna Östberg. 3 uppl. Lb. 1915. 383 s. Portr. 2:75.
Den nu bortgångne förf. bar utövat en mycket omfattande apologetisk skriftställarverksamhet,
och hans arbeten ha erhållit vidsträckt spridning. Grundligt hemmastadd på det
naturvetenskapliga området — han är mer naturvetenskapsman än teolog — går han kanske icke
alltid på djupet i sin apologetik för kristendomen. En stor uppgift visar han sig emellertid ha
fyllt genom sina arbeten. E. M. R.
Dennert, E[berhard]. Finns det ett liv efter döden: Ett svar från
naturvetenskaplig och filosofisk ståndpunkt. Övs. [fr. ty.] av Henning Sjögren.
Gle. 1915. 135 s. Portr. 1:25.
Att i Tyskland, författarens hemland, denna fråga ständigt och jämt återkommer i dessa
dagar, även där intresset förut ej var stort, är ej att undra över. Förf. går ej in på de kristna
troslivet och det svar den kristna tron giver på frågan, ehuru han intager en kristen ståndpunkt.
Hans intresse är att framhålla, huru han just som naturforskare och med utgångspunkt från
naturvetenskapen känner sig tvingad att jakande besvara den uppställda frågan. Dennert intar
här samma position som den store engelske fysikern sir Oliver Lodge. E. M. R.
Harnack, Adolf. Hvad vi hafva att lara och icke lära af den romerska
kyrkan. Föredrag. Övs. af Henning Sjögren. Ask. 1916. 29 s. (Sv. kyrkoförb.
skriftser. 26.) 0:55.
Föredraget ligger flera år tillbaka i tiden, men har alltjämt bibehållit sin aktualitet. Det
har nog varit ett fel hos protestantismen, att den alltför litet studerat den katolska kyrkan, av
vilken den har åtskilligt att lara. Det märker man, när man läser Harnacks framställning.
Man känner sig dock frestad att på mer än en punkt i densamma sätta ett frågetecken.
Fördjupande i det arv Luther och reformationen lämnat oss är vad som först och sist är av
nöden. E. M. R.
Herner, Sven. Vår bibel. Förklarande inledning. Gle. 1916. 85 s. Ill.,
kart. Inb. 1:60.
Ett arbete av detta slag ha vi länge behövt. Förefintliga framställningar äro i mångt och
mycket antikverade, och de isagogiska uppgifterna i Kerners Israels historia och Staves Jesu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0031.html
