Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens
område av d. 11 juni 1915 jämte därav föranledda författningar. Utg. av Tore
Almen o. Rudolf Eklund. Nst. 1915. 223 s. Inb. 3:50.
Ett viktigt resultat av det pågående gemensamma nordiska lagstiftningsarbetet på
obligationsrättens gebit är »lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens
område» d. 11 juni 1915. Lagen består av tre huvudavdelningar: om slutande av avtal, om
fullmakt och om rättshandlingars ogiltighet. Är tillämplig i fråga om förmögenhetsrättsliga
rättshandlingar i de stycken, där eljest särskilda bestämmelser saknas. Fastställer i allmänhet vad
som utan uttrycklig lagstiftning gällde redan förut. — Den fullständiga kommentaren,
huvudsakligen hämtad ur lagberedningens motiv, är utarbetad med största sakkunskap av personer,
som själva medverkat vid lagens stiftande. Boken, som f. ö. innehåller lagtext och
prejudikathänvisningar, utgör en volym av Norstedts bekanta samling »gula böcker». C. K—a.
Flensburg, Ebbe Gustaf. Köpmannens lagbok. En samling författningar
rörande näringslivet med förklaringar, anmärkningar och prejudikat samt
alfabetiskt sakregister till affärsmäns och praktiserande juristers tjänst. Fri. 1915.
407 s. 4:25.
Med nutidens utvecklade affärsförhållanden är det väl motiverat att på ett ställe sammanföra
viktigare handelsförfattningar. Föreliggande arbete innehåller bestämmelser om olika
affärsformer såsom idkande av handelsrörelse, kommission, handelsagentur och handelsresande, bolag
(ej aktiebolag), om viktigare farmer för avtal och förbindelser, såsom köp och byte,
skuldförbindelser, borgen, om preskription samt slutligen ett kapitel om vittnesjäv, i själva verket en
maning till försiktighet vid avtals ingående. — Den hithörande lagstiftningen har erhållit ett
viktigt supplement i de senere tillkomna lagarna om avtal och avbetalningsköp, även dessa
numera utgivna av F. (så innehåller t. ex. lagen om avtal bestämmelser ifråga om fullmakt).
— Kommentarerna äro på många punkter tämligen vidlyftiga, prejudikathänvisningarna rikliga.
I främsta rummet avsedd för affärsmän och jurister, synes denna bok försvara sin plats även i
större folkbibliotek. C. K—a.
Lange, Chr[isten] L. Mellanfolkliga rättsmedel. Föredrag. Lst. 1916. 33 s. 0:50.
Förf. vill undersöka, huruvida det gives någon möjlighet att vid mellanfolkliga tvister
ersätta de hittills gängse maktmedlen med rättsmedel utan att av staterna kräva en alltför
radikal kursförändring. Skiljedomsinstitutionen, som för övrigt måste reformeras till att bli en
verklig permanent, till sin sammansättning av parternas vilja oberoende domstol, tarvar
komplettering. Obligatorisk skiljedom i alla tvister är varken möjlig eller önskvärd, men vad som
däremot kan påyrkas över hela linjen, är tvistens hänskjutande till en permanent
undersökningskommission för åvägabringande av opartisk utredning, varvid parterna skulle behålla det
slutliga avgörandet i egen hand, men vara skyldiga att låta vapnen vila tills utredningen
verkställts. Detta är den institution, som de mera nyktert tänkande fredsvännerna, till vilka förf.
torde böra räknas, f. n. synas knyta de största förhoppningarna vid. Det ligger dock i öppen
dag, att betydande av förf. icke till fullo insedda svårigheter lägga sig i vägen även för
realiserandet av ett program med dessa till synes blygsamma dimensioner. Om en stat vet, att de
militära maktmedlen ända till sist kinna komma att bli de avgörande, så vill den säkert ej
gärna förbinda sig till ett uppskov, som tilläventyrs kan bli en betydelsefull handräckning åt
den vid krisens början militärt oförberedde motståndaren. Det är också svårt att se, hur de
tvångsmedel (ekonomisk bojkott), som förf. rekommenderar mot stater, viika ej vilja hålla sitt
löfte att anlita ifrågavarande undersökningskommissioner, skulle kunna bringas till användning
mot stormakter utan att leda till verkligt krig. R. M.
Staël von Holstein, Lage. Sverige och Åland. En fölkrättslig överblick.
Gle. 1916. 49 s. Litt. 1:—.
Skriften lämnar en översikt av Ålands-frågans historia och närvarande läge. Förf. vill,
genom en undersökning av 1856 års Paris-traktats bestämmelser om Åland samt med stod av
folkrättsliga paralleller till densamma, påvisa, att den förpliktelse att ej befästa ögruppen i
fråga, som då pålades Ryssland, hade karaktären av ett permanent servitut, inrättat i allmänt
intresse, och att Sverige, oaktat det ej undertecknat Paris-traktaten, dock genom densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
