Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - American library associations 40-års jubileum. några ord om biblioteksväsendets utveckling i förenta staterna - En tysk kulturhärd och dess verksamhet under kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en gång för alla i den allmänna opinionen ha lyft sitt arbete upp ur den »romantiska
halvdager», till vilken det nu, trots allt som uträttats, så gärna förvisas.
Ett annat problem, som står i förgrunden av det allmänna intresset, är landsbygdens
bibliotek. Man har alltmera måst erkänna, att de små vandringsbibliotek,
med vilka man i så många fall hittills nöjt sig, menade som de voro att
innehålla något för alla, tyvärr i allmänhet visat sig innehålla mycket litet för
var och en. Att människorna på landet ha en lika differentierad smak som
någonsin stadens invånare och att de ha lika rätt att få just de böcker som
passa för dem är ett faktum, som man alltmera börjar se i ögonen och strävar
att inrätta sig efter.
Den kanske största livaktigheten förmärktes i skolbibliotekens sektion. Man
förberedde sig där på en kampanj över hela landet för bättre skolbibliotek med
det lösensordet, att en skola utan sitt bibliotek bör vara något lika otänkbart
som en vetenskap utan sitt laboratorium. För detta ändamål söker man stå i
nära kontakt med landets lärare. Så var t. ex. vid sommarens stora
lärarekongress i New York en hel sektion ägnad åt skolbiblioteksfrågan.
Men icke endast åt skolorna räcker det amerikanska biblioteket ut sin hand.
Det söker också samarbete med immigrationsarbetets män, med fängelser,
barndomstolar och hospital. Med stadig kurs styr det fram mot sitt stora mål —
att vara ett centrum för allt bildningsarbete i dettas vidaste bemärkelse.
Greta Linder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
