Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historia, sådan den avspeglar sig i de gamla namnen på gator och gränder finner man i
A. Nordéns lilla häfte Linköpings gator och gränder; namnhistoriska kuriosa (1915, 45 s., pris
0:50). Slutligen märkas några uppsatser i En bok om Östergötland av Ridderstad, Romdahl,
Sirén och Upmark.
Den äldsta utförligare beskrivningen över industristaden Norrköping,[1] Östergötlands största
stad, är en Uppsala-dissertation av Petrus Vilhelm Lithzenius, De Norkopia, urbe ostro-gothorum
principe (i två delar, 1742, 43). L. meddelar bl. a. ett facsimile av konung Albrekts av
Mecklenburg privilegiebrev för staden av år 1384, en karta över Norrköping samt upplysningar om
kringliggande gårdar och herresäten jämte deras ägare. Denna avhandling har ansetts såsom
ett mönster för dylika arbeten. En annan av de äldre Norrköpingsförfattarna är N. R.
Broocman med sitt arbete Norrköpings början och äldre öden (1, 2, 1760). Denna skrift, som nu
är sällsynt, var först tryckt i Norrköpings tidningar 1758 och 1759 med titel: Berättelse om
Norrköpings ålder och åtskilliga öden. Förf., som var född i Norrköping, blev slutligen assessor
i Antikvitetsarkivet och translator, död 1770. Hans namne Carl G. Broocman, som dog samma
år, 1770, och också tillhörde Antikvitetsarkivet såsom e. o. kanslist, har även han lämnat ett
bidrag till stadens historia i sin anonymt utgivna, kortfattade Norrköpings stads historia: Första
tidhvarfvet (1770, 52 s.). Förf. var en tid medarbetare i Norrköpings veckotidningar. Även
denna skrift är numera sällsynt.
Långt viktigare och utförligare är det nästa arbetet, den klassiska Norrköpingsboken par
préférence, Hans Olof Sundelius’ Norrköpings minne (1798, 716 s. + 7 kopparstick), ett arbete, än
i dag ofta rådfrågat och anlitat. Den förra delen avhandlar »Staden i allmänhet: dess ålder, namn,
ägor, folkmängd, handel och näringar, historiska tilldragelser m. m.»; den senare: »Staden i
synnerhet: dess kyrkor, publika hus, stiftelser och kommunala verk m. m.» Tyvärr är dock
Sundelius ej alltid fullt tillförlitlig och nästa Norrköpingsskildrare är långt mera kritisk i sin
behandling av källorna och vederhäftigare. Det är den om Norrköpings historia så högt förtjänte
Fr. Hertzman, justitierådman i Norrköping. Bland hans ytterst förtjänstfulla arbeten om
hemstaden må först och främst nämnas: Historisk-statistisk beskrifning öfver Norrköpings stad från
äldre till närvarande tid (d. 1, 1865, 66, 440 s.). Mera än första delen utkom ej av detta
arbete, som dock härmed är fullt avslutat, och vilket måste betraktas såsom det hittills bästa
över Norrköping. Hertzman har dessutom utgivit Några bidrag till Norrköpings stads historia
(1856, 218 s.) innehållande material till styrelseverkets organisation och historia och Samling af
gällande författningar rörande Norrköpings stads styrelse och rättegångsverk . . ., saml. [1]—3
(1858—82). Sistnämnda arbete har sedan fortsatts av O. F. Schillberg, under titeln
Författningssamling för Norrköpings stad rörande dess styrelse och förvaltning samt kommunala och
kyrkliga angelägenheter (1914). Tillsammans med Ludvig Ringborg har Hertzman vidare
utgivit Anteckningar om Norrköpings stad [1], 2 (1851, 1857), innehållande dels stadens
privilegiebrev, dels statistiska och historiska uppgifter angående verk och inrättningar, skolor, stiftelser,
banker m. m. Norrköpingsskildrarnas rad har fortsatts av Gustaf Malmberg och Arthur Norden,
vilka tillsammans utgivit Vårt gamla Norrköping; bidrag till dess kulturhistoria (1913, 238 s.,
pris 2:50) med en uppsats om S:t Johannis gamla kyrka av Malmberg och kulturhistoriska
anteckningar om stadens teatrar och nöjesliv, om stadsplanens mysterier etc. av Norden. Denne
har även lämnat ett bidrag till stadens kulturhistoria med »Bacchi prästinnas gifte; Bellmanska
interiörer från 1770-talets Norrköping» (1914, tr. i 25 numr. ex., även tr. i Samlaren 1914 i
ändrad form under titeln Ulla Winblad i Norrköping).
Ihågkommas bör även Norrköping och dess omgifningar; illustrerade anteckningar (1861)
med uppgifter om byggnader och institutioner, industri, handel och sjöfart, allmänna platser
m. m. Till handböckerna höra Norrköping och omnejd (Illustrerad resehandbok, n:o 3, 1900,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
