Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norrköpings öden under de ryska härjningarna 1719—1721 ha skildrats av J. Hulting i
hans arbeten: Ryssarnas besök i Norrköping 1709 (1906, 12 s., pris 0:50) och Ryssarnas
härjningar på Sveriges ostkust åren 1719—1721 (Sv. folkbibl. 2:7, 1913, 76 s., pris 1:25). —
Från riksdagen i Norrköping 1800 finnes en del ceremoniel o. s. v. — Under rubriken
Anteckningar till Norrköpingskrönikan har i Norrköpings tidningar under ett par år fortgått en
intressant artikelserie behandlande ämnen ur Norrköpings kultur- och personhistoria. Artiklarna,
förf. av Edw. Ringborg, trycktes anonymt och torde snart utkomma i bokform. Under
förberedelse är även en uppl. av alla medeltida urkunder rörande Norrköping, ett Norrköpings
diplomatarium, som skall utges av A. Nordén.
Den äldsta beskrivningen över Söderköping är Jöns Pärsson Austronius år 1680 på
Söderköpings skola hållna oration Söderköpings stads wijd forna och senare tijdhers
beskaffenhet. Detta tal som genomandas av den största kärlek till hemorten utgavs från trycket första
gången av Sigurd Erixon (i Meddelanden fr. Östergötlands fornminnes- och museiförening
1913—1914). I inledningen redogör utgivaren för äldre litteratur rörande Söderköping, särskilt
en dialog om stadens historia kallad Itt samtal mellan twenne gode wänner av år 1695 eller
1696, vilken är bebådad till utgivning i samma meddelanden. I dessa för år 1913—14 ingår
även en Förteckning på jord, skänkt eller köpt till S. Francisci kloster och S. Görans hospital
i Söderköping 1458—1523, utg. av C. M. Stenbock. På Austronius’ ovannämnda tal stöder sig
Magnus Samuel Södersten i sin Uppsala-dissertation De Sudercopia, 1736, fortsatt med en
andra del 1743. Om »Riksdagen i Söderköping 1595» har Adolf Säve skrivit (Karlstad,
konsistorieavh. 1870).
Från nyare tider antecknar jag: R. Peterson, Från gamla Söderköping, dess kyrkor, kloster
och kapell (1893, 22 s., 0:30) samt en intressant kulturhistorisk uppsats av R. Geete: Från
»Gamla Söderköping»; några kulturminnen (Svenska turistföreningens årsskrift 1903) med
upplysningar och illustrationer om bl. a. Biskop Brasks tryckeri, vilket anlades härstädes år 1523.
Om Söderköping som brunnsort upplyser Carl Adolf Forselius’ anonymt utgivna Om
förhållandet med S:t Ragnhilds hälsobrunn och kallvattenkuranstalt vid Söderköping (1861)
samt Söderköpings brunn och bad (1889, ny upplaga 1890).
Om den gamla klosterstaden Vadstena, särskilt om dess kloster och slott, har mycket
skrivits. Av allmännare arbeten rörande staden i dess helhet böra först några äldre och yngre
handböcker ihågkommas, J. P. Tollstorps Wadstena och dess omgifning, historisk romantisk
målning, tecknad under en sommarresa kring Wettern (1832) och M. E. C. P[onti]ns Förr och
nu i Vadstena; vandringar och hvila sommaren 1846 (1846) äro hållna i en subjektiv, halvt
skönlitterär stil; mera exakta, med historiska och kulturhistoriska uppgifter, äro Axel Ripa,
Vadstena och dess minnesmärken (1883); d:r J. Erik Sellin, Vadstena, Omberg och Alvastra;
historiska och topografiska anteckningar (1890) samt framför allt rektor A. V. Lundbergs
Vadstena, Omberg och Alvastra (1909, 138 s., pris 1:75), en vederhäftig, pålitlig och mycket
använd vägvisare bland Vadstenatraktens kulturminnen. En orienterande uppsats finnes även i
Sv. turistföreningens årsskr. 1899, s. 22° ff.: Vadstena av J. N. Bergström.
Om Vadstena kloster utgavs år 1825 en numera ganska sällsynt liten bok Anteckningar
om Wadstena kloster (16 s.), vilken egentligen blott är en beskrivande text till upplysande av
en år 1822 av Joh. F. Kock utgiven plan- och profilritning. Den innehåller upplysningar om
klostrets byggnadshistoria, inredning och öden fram genom tiderna. En värdefull monografi
över Vadstena kloster, stödd på klostrets egna urkunder, dess pergaments- och pappersbrev
m. m., har lämnats av C. Silfverstolpe (Historiskt bibliotek 1, 1875). Ett betydande arbete
om klostrets tidigare öden är T. Höjers Studier i Vadstena klosters och Birgittinordens historia
intill midten af 1400-talet (akad. avh., Uppsala 1905). Kulturhistoriskt intressanta äro de
tvenne uppsatser som lämnats av H. Schück, Lifvet i Vadstena kloster (i Ur gamla papper,
ser. 5, s. 52 ff., 1902, pris 2:75) och O. Quensel, Några bilder från Vadstena klosterliv (i
Strödda drag af svenskt kyrkolif, 1912, pris 2:—).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
