Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luther-litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1893, 112 s.) samt E. Berglund, Martin Luthers gåva (1915, 47 s.). En omfattande
detaljundersökning över Luther av betydenhet är G. Aulén, Den lutherska kyrkoidén (1912, 236 s.
— Jfr A:s sammanfattning: »Evangelisk kyrklighet», 1916, 74 s.). Ej avslutad är E. Billings
inträngande: Luthers lära om staten I (akad. avhandl. 1900). Lutherdomens egenart av
Gustaf Ankar. Nyligen ha utkommit teol. lic. A. Runeberghs broschyr: Luthers inre utveckling
till reformator (1916, 40 s. — Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie, n:r 60) samt en
svensk översättning av den erotiska romanförfattarinnan Richarda Huchs egendomliga, för det
centralt religiösa troslivet hos Luther fint och säkert kännande, men för den historiska miljön
och betingelserna för hans verk helt oförstående bok: Luthers tro.
Den nu tillgängliga svenska Luther-litteraturen är mestadels tillkommen i samband med
Luther-jubileet 1883. Bland de många då i separat utgivna högtidstalen må erinras om Pehr
Eklunds i Lunds universitets aula, K. H. G. von Schéele vid Uppsala universitets fest, E. H.
Rodhe, Norrköping, E. Wadstein, Karlskrona, E. G. Bring, Linköping, och U. L. Ullman:
Luther uppfostraren, Uppsala 1883. Minnesskrifter utgåvos av bl. a. Fr. Fehr, Martin Luther
(1883. — Ur Läsning för svenska folket), Th. Strömberg, Martin Luther, (1883, 80 s., ill.), C.
Kastman, Martin Luther (i Svenskt folkbibliotek 3:1,1902, 160 s. En bearbetning och delvis
översättning av F. Junge’s tyska L.-skrift 1883, 4 uppl. 1898), E. J. Holmberg, Luthers lefverne
(1883, 111 s.; 5 uppl., utkommen 1912, med 20 ill.). — I sammanhang med det nu
tillstundande jubileet ha utkommit tre för bredare kretsar avsedda biografier, lämpade var och en för
sin publik: Henrika Scheffer, Luther: en livsbild (1917, 279 s., ill.), B. Aurelius, Martin
Luther (1917, 185 s., ill.), och J. Johansson, Några tavlor ur Martin Luthers liv (1917, 64 s.,
ill.). De båda förstnämnda äro vackert illustrerade.
Största delen av Luther-litteraturen på svenska utgöres av översättningar. Här må erinras
om de båda första korta L.-biografierna av Luthers vänner Ph. Melanchton (sv. övers. 1701)
och J. Mathesius (sv. övers. 1846, 94 s.) samt om J. H. Merle d’Aubigné, Det l6:e århundradets
reformationshistoria I (2 uppl., 1861, s. 1—642. — Ännu god och nyttig, om den användes under
jämförelse med nyare forskningsresultat), M. Meurer, Luthers levnad (1883, 839 s. — Värdefull),
J. Köstlin, Luthers levnad (1883, 572 s., ill.) och G. Plitt, Luthers liv och verksamhet (1883,
536 s. — De båda sista äro de bästa kortare, till svenska överförda, biografierna från jubelåret,
1883), J. Stoughton, Luther ute och hemma (ill. praktuppl., 1881, 232 s. — Mindre betydande),
N. Fries, Martin Luther, en man sänd av Gud (1883, 92 s., ill. — Många uppl., senast 1905,
liten religiös folkskrift), G. Rietschel, Luther i sitt hem (1891, 64 s., 2 upplagor), M. Rade,
Luthers liv (3 band, 1894, 1543 s. — Den utförligaste L.-biografin på svenska, populärt
berättande men okritisk och föga vetenskapligt baserad), E. Wagner, Luther som pedagog (övers.
fr. ty., 1903, 76 s., i samlingen Pedagogiska skrifter), W. Ammundsen, Den unge Luther (sv.
Övers. 1909, 148 s. — Välkänd och givande undersökning av den danske kyrkohistorikern),
Th. Brieger, Reformationen (i Pflugk-Harttungs Weltgeschichte, bd IV, 1907, sv. uppl. 1915.
— En glänsande allmän översikt, med stora vyer och mästerlig framställningskonst, fast ej väl
disponerad).
Vad beträffar editionerna av Luthers egna skrifter, äro de tyska utvals-samlingar, som praktiskt
kunna komma i fråga: G. Buchwald, G. Kawerau m. fl.: L:s Werke für das christliche Haus
(8 bd 1904—1906, med två tilläggsband 1905—06. — Tillförlitlig, men moderniserad textform),
J. Boehmer, L:s Werke in Auswahl für das deutsche Volk (1 bd 1907), O. Clemen och A.
Leitzmann, Luthers Werke in Auswahl (4 bd 1912—13. — Rent vetenskaplig-filologisk edition,
med skrifternas ursprungliga text, små lätthanterliga band, samlingen nästan lika innehållsrik
som Buchwalds) samt den nyutkomna boken Luthers ausgewählte Schriften (1916, 512 s. och
ill., snyggt inbunden till det otroligt låga priset av M. 2,50, moderniserad stavning), Buchwald,
Briefe in Auswahl (2 bd 1909). En ny tysk edition av Luthers brev, vilka belysa honom, ej
som reformator utan som människa och i det privata livet, är J. Friz, Deutsche Lutherbriefe
(1916, 110 s.). — På svenska utgåvos Luthers skrifter i urval av P. A. Sondén, J. M. Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
