Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortsättning på den i h. 1 begynta avdelningen skönlitteratur: engelsk (i huvudsak utarbetad av
andre bibliotekarien S. Hallberg), fransk (förste bibliotekarien O. Wieselgren), slavisk (fil. d:r
Alfred Jensen), övriga moderna europeiska språk (bl. a. doc. R. G:son Berg), klassisk litteratur
(prof. M. P. Nilsson) och österländsk litteratur; samt folkdiktning (doc. C. W. v. Sydow);
skön konst: bildande konst (fil. d:r Axel Gauffin), musik (andre bibliotekarien N. Brodén) och
teater; historia samt levnadsteckningar (bibliotekskonsulenterna); geografi (läroverksadj. Sixten
Samuelsson) samt början på avdelningen rätts- och statsvetenskap. Avdelningen geografi
innehåller även en landskapsvis ordnad kortfattad översikt över viktigare arbeten rörande svensk
topografi och lokalhistoria. Genom tillmötesgående från Generalstabens litografiska anstalt har
till kartavdelningen kunnat fogas en karta angivande hittills utkomna blad av generalstabens
topografiska kartverk. Häftet omfattar tillsamman 152 sidor.
De avdelningar av katalogen, som nu återstå, äro, utom fortsättningen av rätts- och statsvetenskap,
avdelningarna M: Teknologi, N: Ekonomi, O: Krigs- och sjöväsen, gymnastik, idrott,
lek och spel, P: Matematik och naturvetenskap och Q: Medicin samt en del ungdomslitteratur,
varjämte två register komma att medfölja, ett alfabetiskt författare- och titelregister och ett
ämnesregister.
Grundkatalogen utsändes kostnadsfritt till samtliga statsunderstödda folk-, skol- och
studiecirkelbibliotek m. fl. Den försäljes därjämte hos samtliga bokhandlande till ett pris av 4:50
för katalogen i dess helhet.
Under år 1917 utkommer öcksa det första av de supplementhäften, som årligen komma
att utgivas.
Folkskoleseminariernas biblioteksväsen har i Tidskrift för folkundervisningen 1917, h. 1
blivit föremål för en undersökning av märket G. S. (seminarieadjunkten Gideon Sandahl,
bibliotekarie vid Kalmar folkskoleseminarium). Uppsatsen innehåller en översikt över
bestämmelserna angående utlåningstider och bibliotekens öppethållande för läsning på stället samt över
lånefrekvensen. Det möter i dessa hänseenden ganska växlande förhållanden vid de olika
seminarierna. Det finns seminarium, där biblioteket hålles öppet för utlåning endast en halv
timme i veckan, och det finns seminarium, där biblioteket för detta ändamål hålles tillgängligt
en timme varje dag. I fråga om läsningen på stället växla tiderna i de 6 seminarier, varifrån
uppgifter föreligga, från 2 timmar dagligen till 14 timmar. Över hemlånens antal under
läsåret 1915—1916 finnas siffror endast från 7 seminarier; den lägsta är från Strängnäs (160), den
högsta från Stockholm (omkr. 4,000). I sammanhang med redogörelsen för lånefrekvensen
framhåller förf. ett par villkor, som måste uppfyllas för att seminariets elever skola känna sig
dragna till biblioteket. Det ena är, att det ligger varje lärare om hjärtat att bibringa eleverna
kännedom om bibliotekets resurser inom det eller de fack, han representerar. Det andra är,
att eleverna oftast möjligt få tillfälle till hemlån. Och om bibliotekarien ej själv kan offra så
mycken tid på låneexpeditionen, så finnes det, som förf. erinrar, alltid tillfälle att låta eleverna
själva biträda vid utlämnandet av hemlånen.
Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen har sant ut nr 1 av sin fjärde årgång i
vanlig praktfull utstyrsel och med gediget och intressant innehåll. Bibliotekarien O.
Wieselgren redogör för några papper innehållande anteckningar och utdrag, gjorda av Fredrika Bremer,
som nyligen förvärvats av Kungl, biblioteket och vilka, om de också ej i mera väsentlig grad
förändra vår uppfattning av Fredrika Bremers personlighet eller författarskap, erbjuda mycket
av intresse. Den lärde danske samlaren och historikern från 1600-talet St. J. Stephanius, vars
böcker genom Magnus Gabriel De la Gardie förvärvades till Sverige, är föremål för två
uppsatser, den ena, rörande hans synnerligen värdefulla manuskriptsamling, av d:r Ellen Jørgensen,
den andra, behandlande hans bibliotek och dess historia, av bibliotekarien O. Walde. Lektor
N. Beckman har lämnat ett bidrag till kännedomen om tillkomsten av vår medeltidslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
