Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fogelklou, Emilia. Från hövdingen till den törnkrönte. Några drag ur
medeltidens Kristus-historia. A. B. 1916. 51 s. Ill. 1:25.
Förf. blottlägger med fin psykologisk blick olika strömningar i medeltidens Kristus-fromhet:
den maktbetonade och den smärtbetonade. Kristus såsom hövdingen, den mäktige
hjälten — vad kunde, då kristendomen förkunnades för nordbor, för dem vara mera anammansvärt?
Och dock, denna maktbetonade Kristus-gestalt med dess inslag av byzantinsk kejsarmakt är
icke det högsta medeltiden har att giva. Under trycket av hårda tider sker, liksom med
Messias-gestalten hos Israel, en förvandling: den Kristus, till vilken själarna vända sig, är icke
längre maktbäraren, utan lidandesbäraren, icke mera hövdingen, men den törnekrönte. Förf.
finner i denna utveckling, märklig redan i och för sig, en eggelse till självrannsakan för
människorna i denna, världskrigets, tid. H. S—r.
Glawe, Walther. Kristendomens förhållande till den grekiska hedendomen enligt
äldre och nyare uppfattning. Nbl. 1915. 46 s. (Bibl. tids- o. stridsfrågor 18.) 0:75.
Hellenismens inflytande på kristendomen är i våra dagar föremål för forskarnas synnerliga
intresse. Med nutidens vidgade kunskap om antiken har kristendomens förhållande till
hellenismen delvis fått ny belysning. Förf. till föreliggande skrift, ett utdrag ur ett större arbete
av hans hand, påvisar på ett slående sätt, huru problemet i fråga ingalunda i den meningen
är modernt, att det icke skulle beaktats av forna tiders forskare. Det är tvärtom egendomligt
att se huru gamla hypoteser och gamla överdrifter nu dyka upp igen i moderniserad form. E. M. R.
Kolmodin, A[dolf]. Det nutida kyrkliga läget i det profetiska ordets ljus.
Nbl. 1915. 26 s. (Bibl. tids- o. stridsfrågor 19.) 0:50.
Världskriget har tvingat oss att mera än förr se det kyrkliga läget i stort. För prof. Kolmodin,
en av våra främsta missionskännare, låg en sådan totalvy i viss mån redan förut nära
till hands. Den allsidiga, men kortfattade orientering förf. giver är av stort intresse. Han
ser mycket allvarligt på tidsläget, men framställningen genomandas av en varm, kristlig
optimism. E. M. R.
Lehmann, Edv[ard]. Upplysningar om teosofien. Diak. 1916. 79 s. 1:25.
Boken torde utgöra en bearbetning av föredrag, som förf. på anmodan hållit om teosofien.
Den framställer först motsatsen mellan kristendom och teosofi, redogör därefter för
teosofiens samband med tidigare teosofiska riktningar och skildrar därefter de tre kvinnor, vilkas
namn — Blavatsky, Besant, Tingley — på samma gång antyda teosofiens utveckling.
Slutligen följer en karakteristik och värdesättning av teosofien. Att denna värdesättning utmynnar
i bestämd kritik utesluter icke, att hela framställningen alltigenom är strängt saklig. Med
denne förf. är det icke underligt, om boken fördelaktigt skiljer sig från de många välmenande
försök att bedriva försvar för kristendomen, vilka alldeles glömma bort, att den enda apologi
för kristendomen, som duger och är densamma värdig, är — sanningen. Förf. låter fakta tala. H. S—r.
Renström, Carl. Christian science, dess uppkomst, utbredning och lära.
En undersökning. Ask. 1916. 234 s. Portr. 3:60.
Förf., förutv. legationspastor, som under sin verksamhet i England och Frankrike varit i
tillfälle att studera Christian-science-rörelsen därstädes, giver i föreliggande arbete en på
ifrågavarande rörelses egna historiska dokument ävensom på utländsk kritisk litteratur grundad
populär framställning av densamma. Arbetet gör ett ärligt och pålitligt intryck. Den kritik förf.
från sin ståndpunkt anställer kan icke anses vara obillig. Han har ögonen öppna både för
rörelsens påtagliga svagheter och för de brister hos de kristna kyrkorna, som göra sektens
utbredning i viss mån förklarlig. E. M. R.
Stave, Erik. Israels historia till studerandes och bibelläsares tjänst. Nst.
1916. 279 s. Litt. (Handböcker i teologi 4.) 6:75.
Prof. Stave, vår förnämsta auktoritet på den gammaltestamentliga forskningens område, ger
oss i detta arbete en vetenskaplig framställning av Israels historia, som fullt ut kan mäta sig
med de bästa utländska arbeten i samma ämne. Av särskilt intresse är den vidlyftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
