Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och enhetliga i medvetenhetslivet). James har själv på en gång den biologiska (fysiologiska)
vetenskapliga skolning och den fantasi, som behövs för att kunna beskriva denna enhet.
Föredragen för lärare äro en kort, populär sammanfattning av James’ psykologi. I företalet
anger James som syftet med boken att lära läraren »förstå och om möjligt skapa sig en levande
inre åskådning av lärjungens själsliv som den aktiva enhet, han själv känner den vara».
Ur innehållet: Psykologien och undervisningen; medvetandets ström; barnet som handlande
organism; uppfostran och handling; lagarna för vanan; idéassociationen. M. J.
D. Uppfostran och undervisningsväsen.
Comenius, Johan Amos. Stora undervisningsläran. Andra övs. till sv.
ombesörjd och genomsedd av B. Rud. Hall. Nst. 1916. 268 s. 3:75.
Comenius (f. 1592 i Mähren, † 1670) är en av 1600-talets allra mest kända reformpedagoger.
Under vädjan till naturen och under åberopande av bibelns lara om människans sedligt-religiösa
mål (»att vara människor d. v. s. förnuftiga varelser, de övriga varelsernas herre och sin
skapares avbild») fordrar Comenius en uppfostran av alla medborgarna i ett samhälle: »alla skola
lara allt»; på samma grunder uppställer han ett skolprogram, som skiljer sig från den tidens
skolor, både genom den nya metod och de nya ämnen han vill ha införda i skolorna:
erfarenheten, åskådningen skall vara vägen till kunskap och kunskapen skall sträcka sig icke till
språkkunskap endast, så som den tiden var brukligt, utan också till naturkunskap och historia.
Särskilt betydelsefullt har det varit att Comenius hävdat modersmålet (och icke latinet) som
grundläggande språk vid allas uppfostran.
Stora undervisningsläran är Comenius’ huvudarbete. Dess mål anger Comenius i följande
ord: »en fullständig framställning av konsten att lara alla allt eller en tillförlitlig och god
metod att i alla menigheter, städer och byar av ett kristligt rike få sådana skolor till stånd,
där all ungdom av båda könen utan undantag undervisas i bokligt vetande, hyfsas i goda
seder och vänjas vid fromhet och på så sätt rustas för allt, som är av betydelse för detta och
det tillkommande livet. Metoden utmärker sig för tidsbesparing, tilltalande form och
grundlighet. Beträffande allt, som bör anbefallas, hava vi tillsett: att grundsatserna framgå av tingens
innersta väsen; att sanningen belyses av motsvarande exempel från olika områden av mänsklig
verksamhet; att ordningsföljden inom studierna uppställes efter år, månader, dagar och timmar;
och slutligen visas en lätt och säker väg att lyckligt förverkliga detta.»
Comenius’ uppfostringslära har varit av stor betydelse även för Sveriges skolväsende. Axel
Oxenstierna kallade Comenius till Sverige 1642 och lät honom utarbeta en följd skolböcker.
1649 års skolordning är påverkad av honom. M. J.
E. Språkvetenskap.
Frösell, E[rik]. Tyska synonymer för skolbruk. Nst. 1916. 119 s. 2:—.
I föreliggande omsorgsfullt utarbetade och nyttiga svensk-tyska synonymlära har förf.
alfabetiskt ordnat trehundra svenska ord och till vart och ett av dessa fogat en redogörelse för de
tyska ord, som motsvara detsamma. Arbetet är betydligt rikhaltigare än den skrift med samma
titel, som O. Hoppe publicerade 1896 (innehöll blott 194 svenska uppslagsord, av vilka
ungefär 75 ej finnas hos Frösell). I det tyska register, som Frösell till sist meddelar, upptagas
ungefär 1,115 ord, av vilka blott ungefär 365 återfinnas i Hoppes motsvarande förteckning.
Ungefär 275 av Hoppes tyska uppslagsord saknas däremot hos Frösell. De båda skrifterna
kunna alltså sägas komplettera varandra. Bland synonymgrupper, som Frösell ej medtagit,
må nämnas de, som motsvara behöva och vakna (finnas hos Hoppe).
Fröselis tyska register är ej fullständigt; där fattas t. ex. anwenden (se 35) och Schweigen
(se 271). T. H.
Kijanen, P., o. Lundqvist, J. Rysk-svensk ordbok. Nst. 1915. 546 + 17 s. Inb. 6:50.
Vill avhjälpa den kända bristen på en mindre rysk-svensk ordbok, avsedd lika mycket för
den elementära språkundervisningen som för vanlig litteraturläsning på egen hand. Innehåller
i slutet en förteckning över geografiska och andra namn och en kort rysk ordböjningslära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0197.html
