Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ehrenheim, Pehr. Några minnen. Nst. 1916. 124 s. Ill., portr. 5:—.
E. har som bekant spelat en framträdande roll i svensk politik: som medlem av riddarhuset
och sedan första kammaren under tillsamman mer än ett halft århundrade (1850—1902),
som statsråd och som första kammarens talman. I sina minnen, som han för ett par år sedan
nedskrivit, har han emellertid mindre sysslat med de stora politiska frågorna utan har i det
stora hela inskränkt sig till att ge mera personliga minnesbilder. På en eller annan punkt
lämnar emellertid hans framställning nya upplysningar av stort värde. Detta gäller t. ex.
historien om representationsreformens tillkomst och framför allt ministerkriserna 1869 och 1870.
Av bokens övriga partier fästa sig särskilt i minnet skildringarna från E:s Uppsala-vistelse,
där åtskilliga av tidens bemärkta män skymta fram, bl. a. Geijer och Hans Järta samt av en
yngre generation S. A. Hedlund och Gunnar Wennerberg. — Utstyrseln är synnerligen
vårdad. K. T.
Elisabet, drottning av Rumänien. Ekenstierna, Fanny. Carmen
Sylva. Drottning Elisabeth av Rumänien. En levnadsteckning. Lb. 1916.
212 s. Ill., portr. 2:50.
En sympatisk och väl skriven teckning av en varmhjärtad och adel personlighet. Boken
meddelar flera brev, som belysa den furstliga författarinnans karaktär. Man läser den med
nöje och behållning. Talrika väl valda illustrationer förhöja arbetets värde. E. G.
Franzén, Frans Michael. Ek, Sverker. Franzéns Åbo-diktning. Ett
bidrag till Finlands svenska litteraturhistoria. Svanb. 1916. 301 s. 4:—.
Detta arbete, vilket förskaffat sin författare doktorsgraden vid Göteborgs högskola, är till
sin anläggning att beteckna som eu rent vetenskaplig specialundersökning, som i främsta rummet
hänvänder sig till ett fackbildat och fackintresserat publikum. Dock är framställningen sådan,
att den utan svårighet kan följas av envar, som äger någon beläsenhet inom den svenska
litteraturen kring sekelskiftet 1800 och ej står helt och hållet främmande för den vetenskapliga
litteraturhistoriens metodik. Författaren behandlar i början av boken Franzéns
ungdomsdiktning, ägnar sedan ett kapitel åt skildringen av hans utrikesresa 1795—96 och avslutar sitt
arbete med en utförlig analys av de betydelsefulla dikter, som tillkomma under tiden omkring
år 1800, främst Sången över Creutz. Särskilt bör här framhävas, att författaren genom
tillmötesgående från Svenska akademiens sida erhållit tillstånd att ur dess arkiv offentliggöra den
förut av forskningen okända första versionen av denna dikt. — Arbetet lämpar sig, som av det
ovan sagda torde hava framgått, huvudsakligen för större bibliotek, där ett i någon mån
vetenskapligt intresserat publikum kan påräknas. O. W—n.
Fries, Bengt Fredric. Sager, Ida. Bengt Fredric Fries. Nst. 1916. 295 s. Portr. 10:—.
B. F. Fries är den egentlige skaparen av Riksmuseets zoologiska avdelning. En annan
viktig insats i hans naturforskaregärning är hans studium av svensk havszoologi; det var han,
som upptäckte Kristineberg, som sedan blivit Vetenskapsakademiens havsbiologiska station.
Hans dotterdotter friherrinnan Ida Sager har i förevarande volym skildrat hans liv, varvid hon
till väsentlig grad byggt på brev från och till honom. Boken ger en god inblick i
naturvetenskapernas ställning i Sverige under förra hälften av det gångna århundradet. R. L.
Fröding, Gustaf. Kusin-bref från Gustaf Fröding. B. & B. 1916. 92 s. Portr., facs. 3:—.
Under ovanstående något tunga titel ha samlats en del brev från G. Fröding till »hans
glada lekkamrat i barndomsåren och förtrogna vän under ungdomsåren och i hans senare år»
— hans kusin Siri. Något litterärt värde ha breven, som företalet också erkänner, näppeligen
och visa väl ej heller någon egentligen ny sida hos F., även om de ge starkare relief åt
vissa av hans personliga egenskaper, hans släktkärlek och hans ödmjuka villighet att erkänna
sina fel — också de, som blott bestodo i försummad brevskrivning. Någon djupare ’förtrolighet’
mellan korrespondensens kontrahenter ådagalägga dock de här meddelade breven knappast.
Ett par ej förut publicerade dikter av F. meddelas. M. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
