Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pasquier, [Etienne Denis.]. En polisprefekt under Napoleon I. Ur
hertigens av Pasquier memoarer. Övs. [fr. fra.] av O. H. D[umrath]. W. & W.
1916. 351 s. Portr. 5:75.
Författaren till dessa memoarer beklädde under Napoleon I:s fyra sista regeringsår den
viktiga posten som polisprefekt i Paris och steg sedermera under restaurationstiden och
julimonarkien till rikets högsta värdigheter, tjänande olika regeringar och styrelseprinciper med
samma trohet och redbarhet. Ur hans vidlyftiga självbiografiska anteckningar är ifrågavarande
volym ett utdrag. Memoarförfattaren ger här intressanta inblickar bakom det napoleonska
kejsardömets kulisser, skildrar utförligt åtskilliga av tidens mera uppseendeväckande händelser,
såsom mordet på hertigen av Enghien, Talleyrands förräderi i Erfurt och general Malets
misslyckade revolt 1814, samt tecknar intressanta karaktärsprofiler av åtskilliga personer i kejsarens
omgivning, exempelvis Lebrun och Cambacérès, Fouché och Talleyrand, »Napoleoniderna»
själva icke att förglömma. Tidsmålande smådrag och träffande omdömen om händelser och
personer inmänga sig talrikt i skildringen. B. F.
Petrus de Dacia. Schück, Henrik. Vår förste författare. En
själshistoria från medeltiden. H. G. 1916. 228 s. 3:50.
Föreliggande arbete behandlar en författare, vilken Schück sedan länge ägnat sin uppmärksamhet,
nämligen den svenske dominikanermunken Petrus de Dacia. Född på Gottland,
troligen på 1230-talet, kom denne år 1266 till den av dominikanerna grundade
undervisningsanstalten i Köln för att som hans ordens tradition krävde bedriva vetenskapliga teologiska
studier. Efter ungefär ett års vistelse i Köln kom han genom en tillfällighet att sammanträffa
med en i byn Stommeln utanför Köln boende ung flicka vid namn Kristina, som var mycket
omtalad för sin fromhet. Genast från början ägnade han henne en livlig beundran, vilken
emellertid så småningom övergick till en svärmisk hängivenhet av halft religiös, halft erotisk
karaktär. Han skrev hennes biografi, författade en dikt till hennes ära och då han återvänt
från Köln till Sverige, tillskrev han henne brev, så ofta det var honom möjligt. Alla dessa
handskrifter finnas bevarade i Mariakyrkan i Jülich ej långt från Rhen, där Kristina av
Stommeln allt fortfarande åtnjuter ett ej ringa anseende som lokalhelgon. — S. ger först läsaren
en inblick i dominikanerordens uppkomsthistoria och ställning inom medeltidens kulturliv;
därefter skildrar han Petrus de Dacias egen levnad, så vitt den är känd före hans möte med
Kristina; sedan följer arbetets huvudparti, framställningen av Kristinas personlighet och hennes
samvaro med Petrus, varefter boken avslutas med ett kapitel om medeltidens känsloliv och dettas
filosofiska bakgrund.
I likhet med Schücks övriga arbeten vilar även detta på en grundval av utomordentligt
djupgående forskning, men det är trots detta ingalunda svårtillgängligt. Tvärtom erbjuder det
en särdeles fängslande och lärorik läsning, särskilt för den som intresserar sig för medeltiden
och dess uppfattning av de religiösa problemen. Det kan på det livligaste anbefallas till alla
något så när betydande bibliotek. O. W—n.
Rolland, Romain. Söderman, Sven. Romain Rolland. Nst. 1916. 66
s. Portr., litt. 2:—.
D:r Sven Söderman, den kände kännaren av fransk litteratur, har här i en liten behaglig
skrift skildrat för svensk publik den franske diktaren och nobelpristagaren Romain Rolland.
Han ger biografiska data, Rollands yttre och inre historia, hans musikaliska föregåenden, hans
själskriser, hans öde att bliva impopulär i själva Frankrike till följd av sin opartiska,
antichauvinistiska uppfattning av Tyskland. Sedan följer en grundlig analys av Rollands
huvudarbete, den stora romanen Jean-Christophe .och dennes märkliga utveckling, samt av diktarens
ideella patos. F. V.
Wallin, Johan Olof. Scheffer, Henrika. Sveriges störste tempelskald.
Nst. 1916. 87 s. Portr. 2:50.
En populärt hållen Wallin-biografi kan alltid räkna på uppmärksamhet. Förf. vänder sig
närmast »till mognare ungdom och historiskt intresserade läsare, som ej hava tillfälle till
speciella studier» men har åtskilligt att giva även åt dem, som äro väl förtrogna med Wallin och
hans tid. Naturligtvis skulle det vara lätt att peka på en och annan oriktig detalj, en påtaglig
felbedömning; — i stort sett tål dock arbetet väl vid en rätt så ingående granskning. Stilen
är ovanligt lättflytande och sympatisk. Mindre tilltalande finner jag däremot de sentimentala
kapitelöverskrifterna. H. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
