Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
problem, sådana de i allmänna drag gestalta sig. Det största generella intresset knyter sig till
kapitlet om den tyska valutan — ett mästerverk av klarhet och koncentration. Den position,
professor Cassel intar såsom en av Nordens allra yppersta teoretiska nationalekonomer, ger åt
detta arbete, från början till slutet utmärkt av hans kända genomskinliga och medryckande
framställningssätt, en auktoritet, som ej behöver försvagas av de rätt så starkt framträdande
sympatierna för vederbörande land. E. H. T.
Harmaja, Laura o. Leo. Folkhushållningens grunddrag. Otava, Hfors 1915. 112 s. Inb. 2:50.
Detta lilla finska arbete har goda förutsättningar att tjäna som en första hjälpreda vid
studiet av nationalekonomien, och detta även i Sverige, enär åtskilliga av de konkreta exemplen
hämtats från svenska förhållanden. I trots av en mycket stark sammanpackning ha förf. lyckats
ge framställningen klarhet och åskådlighet. Mot själva grupperingen av ämnets olika delar
och ävenledes mot en och annan punkt av innehållet kunna nog anmärkningar göras. Men i
allmänhet har arbetet sina stora både pedagogiska och sakliga förtjänster för den uppgift det
avser att fylla. E. H. T.
Kant, Immanuel. Avhandlingar om fred och rätt. Övs. [fr. ty.] och med
en inledning av Alf Nyman. A. B. 1915. 25 + 195 s. Portr. (Moderna
tänkare 12.) 3:50.
Innehåll: Synpunkter till en allmän historia i världsborgerligt syfte. — Till den eviga freden.—
Ur rättsläran. — Om förhållandet mellan teori och praktik i folkrätten.
Ingen torde kunna förneka, menar Kant, att möjligheten för de enskilda individerna att
fullt utveckla sina anlag är i högre grad för handen inom ett statssamfund, men lika klart är
det enligt Kant, att den barbariska frihet, vari staterna ännu leva, hämmar den fullständiga
utvecklingen av deras anlag. Krigstillståndet absorberar genom ökade rustningar och ödeläggelser
av kulturförbindelser en allt större del av staternas kraft och till sist måste de av det olidliga
i deras tillstånd enas om ett statsförbund, inom vilket rätten kan ersätta maktgodtycklighet.
Kant vädjar således icke endast till plikten till fred, utan hoppas även på naturens eget
tvång till fred.
De två första och den sista av de i samlingen intagna uppsatserna äro de som genom sin
klarhet och frihet från skematism lämpa sig bäst för en större publik. M. J.
Nya strafflagen för krigsmakten jämte lagen d. 23 okt. 1914 om
krigsdomstolar och rättegången därstädes samt promulgationslagen av samma dag.
Med inledande översikt och utförligt register. Utg. av Konrad Hagman. L. H.
1915. 136 s. Inb. 1:25.
Genom lagar den 23 okt. 1914 omorganiserades vår militära straffrättsskipning. Av
»strafflag för krigsmakten», som består av fyra avdelningar, är den tredje, med rubriken »krigsartiklar»
tillämplig endast i krigstid eller vid mobilisering. Genom »lag om krigsdomstolar och
rättegången därstädes» har krigsdomstolarnas sammansättning i hög grad förändrats, varvid större
rum beretts för den civila juridiska sakkunskapen. — Utom lagtext innehåller föreliggande
edition en kort historik över krigslagsreformen och ett vidlyftigt register. C. K—a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
