Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över sveriges allmänna biblioteksförenings tredje årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beredningskommitté bibliotekarien C. Grönblad, förste bibliotekarierna S. Aberstén
och G. Adde, bibliotekskonsulenterna F. Hjelmqvist och K. Tynell samt
seminarieadjunkten Marie Louise Gagner och bibliotekarien vid Gustav Vasa
församlingsbibliotek Hildur Lundberg.
Styrelsens berättelse fanns införd i mötesprogrammet och var av följande lydelse:
Berättelse
avgiven av styrelsen för Sveriges allmänna biblioteksförening vid föreningens tredje årsmöte
den 20 och 21 aug. 1917.
Styrelsen, som vid sammanträde den 7 aug. 1916 utsåg till v. ordförande herr Grönblad,
till kassaförvaltare herr Nilsson och till sekreterare herr Hjelmqvist, har därefter haft fyra
sammanträden den 2 december 1916 samt den 24 mars, 4 juni och 7 aug. 1917.
Med anledning av den av senaste årsmötet till styrelsen hänskjutna frågan om användningen
av de större bibliotekens dupletter tillsatte styrelsen en kommitté, med uppdrag att inkomma
med förslag till åtgärder i ärendet. I kommittén insattes ordf., v. ordf., sekreteraren och herr
Grönfeldt.
I anslutning till den av kommittén företagna utredningen har styrelsen beslutat föreslå, att
årsmötet ville rikta en allmän uppmaning till alla de offentliga boksamlingar, som hava dupletter,
vilka de önska avyttra, att de måtte genom Biblioteksbladet bringa detta till föreningens
kännedom.
Frågan om bibliotekariernas ställning i flickskolorna, vilken av senaste årsmötet
återremitterats till styrelsen, har tagits under förnyad behandling. Då underrättelse erhölls, att
flickläroverkens lönefråga just vid denna tid var före i Lärarelönenämnden, beslöt styrelsen att —
utan att avvakta något uttalande av biblioteksföreningen — till nämnden ingiva följande skrivelse.
Sveriges allmänna biblioteksförening, som utgör en sammanslutning av funktionärer vid
olika slag av bibliotek, vetenskapliga, lika väl som folk- och skolbibliotek, och som har till
uppgift att söka främja det svenska biblioteksväsendets utveckling, har bland annat upptagit till
behandling frågan om bibliotekariernas ställning vid privata seminarier, flick- och samskolor.
Redan vid föreningens konstituerande möte i januari 1915 i Stockholm stod denna fråga på
programmet, och lärarinnan vid Oskarsskolan i Stockholm, fröken Malin Geijer, gav vid detta
möte en ingående redogörelse för biblioteksförhållandena vid de nämnda skolorna (se Berättelse
över första allmänna svenska biblioteksmötet s. 45—47). Redogörelsen utmynnade i uttalandet
av vissa önskemål. Bl. a. framhölls det starkt, att det skulle vara »för undervisningen gagnande,
om allt flera skolor kunde hava en avlönad bibliotekarie», eller kanske ännu hellre »om det
blev en av Överstyrelsen sanktionerad sed, att bibliotekssysslan räknades in i den övriga
tjänstgöringen».
Frågan om bibliotekarierna i dessa skolor har sedan dess varit föremål för överläggning
såväl inom biblioteksföreningens styrelse som pa föreningens senaste årsmöte i Göteborg 1916
(se redogörelsen för detta möte i Biblioteksbladet 1916, s. 145 —149, 153).
Med anledning av vad sålunda i ärendet förekommit, har styrelsen för Sveriges allmänna
biblioteksförening beslutat att till Lärarelönenämnden ingå med följande framställning.
Det torde ligga i öppen dag av vilken stor betydelse det är för såväl undervisningen som
elevernas allmänna uppfostran, att det vid läroverket finnes ett bibliotek, där eleverna under
kompetent ledning få tillgång till läsning av olika art och kunna »lära hantera böcker, liksom
de i laboratoriet lara sig hantera apparater och stoffer».
Biblioteket spear emellertid ännu i de flesta enskilda läroverk en ytterst obetydlig roll.
Sin huvudsakliga grund har detta naturligtvis i brist på medel för inköp av böcker, men en
bidragande orsak är givetvis öcksa svårigheten att under närvarande förhållanden finna någon
lärare eller lärarinna, som har tid eller råd att ägna biblioteket det ganska dryga arbete, som
kräves för att driva upp ett skolbibliotek. Mycket skulle enligt styrelsens mening i detta fall
vara hjälpt, om tjänstgöring vid läroverket tillhörigt bibliotek finge — uppskattad till ett visst
antal undervisningstimmar intill ett bestämt maximum — tagas med vid beräkningen av s. k.
full tjänstgöring. Därvid synes i de fall, då biblioteket hålles öppet på vissa tider, en timmes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
