Biblioteksbladet / Andra årgången. 1917 / 237 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska arbetarebibliotek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Edet (N. O. V.), Mölndal (Mustads margarinfabriks arbetares), Nävekvarn
(S. D. U. K.), Ställberg (S. D. IL K.), Säter (N. O. V.), Tranås, Tomelilla
(Arb.-kom. och N. O. V.) och Värnamo (Arb.-kom.). Det har emellertid icke
lyckats mig att erhålla några uppgifter från dessa bibliotek. Utom de upptagna
biblioteken i Eksjö och Jönköping har i Karlstad och Söderköping samt vid
Kallinge bruk funnits arbetarebibliotek, vilka överlämnats till respektive kommunala
folkbibliotek.

Vandringsbibliotek ha upprättats av följande arbetareorganisationer: Stockholms
arbetarebibliotek (18 bibliotek à 40 band), Svenska järnvägsbyggnads-arbetarefackföreningen
(900 band fördelade på 20 bibliotek), Socialdemokratiska ungdomsförbundet (30 bibliotek).

Till arbetarebiblioteken bör också räknas Arbetarerörelsens arkiv i Folkets
hus i Stockholm. I arkivets realkatalog funnos 1 jan. 1917 8,942 kort å
handskrifter och trycksaker. Dessutom funnos en porträttsamling å 3,689 nummer
och en klichésamling å 1,028 nummer. Arkivet, som upprättades 1902 såsom
en avdelning av Stockholms arbetarebibliotek, övertogs 1906 av Socialdemokratiska
arbetarepartiet och Landsorganisationen.

Detta är i huvudsak den biblioteksverksamhet, som organiserats inom arbetarerörelsen
före tillkomsten av Arbetarnes bildningsförbund 1912. Det »inseende
och kontroll», som detta förbund tillsammans med statens samtidigt upprättade
biblioteksbyrå utövat över arbetarerörelsens biblioteksverksamhet, har givit denna
på samma gång större omfattning och större stabilitet. Bildningsförbundets
insats kan studeras i dess verksamhetsberättelse för femte arbetsåret 1916—1917.[1]
Ur denna är följande sammanfattning tagen:

Antal studiecirkelbibliotek 1 juli 1917 . . .	258
Antal band i biblioteken . . .	45,095
Antal boklån 1916—1917 . . .	101,770
Bokinköp 1916—1917 kr . . .	22,198,82
Därav: för egna medel kr. . . .	14499,86
Statsanslag kr. . . .	5,579,65
Landstingsanslag kr. . . .	295,06
Kommunala anslag kr. . . .	1,824,25
Antal verksamma studiecirklar 1 juli 1917 . . .	326

Av de nedan i tabellen upptagna 54 gamla arbetarebiblioteken ha nu 31
bibliotek med inalles 24,619 band anslutit sig eller beslutat ansluta sig till
Arbetarnes bildningsförbund. 4 bibliotek med tillsammans 3,700 band ha överlämnats
till andra institutioner. 19 bibliotek med tillsammans 60,855 band äro däremot
fortfarande fristående. De tre största av dessa ännu fristående äro: Stockholm
med 29,730 band, Hälsingborg med 7,364 band och Malmö med 7,000 band.
Av de 54 gamla biblioteken uppburo 14 kommunalt anslag med tillsammans
under respektive redovisade år kr. 20,625,58. De högsta kommunala anslagen
utbetalades i Stockholm med 12,000 kr., Malmö med 4,500 kr., Hälsingborg
med 1,500 kr. och Kiruna med 500 kr.

De i denna redogörelse hopsamlade siffrorna visa — fastän materialet ej
kunnat bli fullständigt och fastän angående siffrornas exakthet ingenting kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>