Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Svenska arbetarebibliotek
- Om tidningsurklipp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM TIDNINGSURKLIPP.
Av Folkskollärare K. J. Österberg.
I senaste numret av denna tidskrift förekom en förtjänstfull artikel om
»Dagspressen och biblioteken», författad av folkskollärare Georg Lindberg, vari
fördes på tal frågan om ett systematiskt tillvaratagande och bevarande av
de många värdefulla artiklar, som dagspressen utan gensägelse innehåller.
Tanken är icke ny. Den har nog tillämpats av enskilda personer, så länge
tidningar funnits. Det är känt genom tidningsnotiser, att personer, som fritt
disponerat sin tid, roat sig med att hopbringa de mest fullständiga »klippsamlingar»
i olika ämnen, t. ex. om de krig, som förts under de senaste årtiondena.
Härvid synes samlarevurmen, parad med intresse för själva ämnet, tagit sig ett
vackert uttryck, ty dessa specialsamlingar, hopbringade nästan samtidigt med de
timade händelserna, ge mera omedelbara intryck av vad som skett an de ofta
mera detalj fattiga berättelserna i andra eller tredje hand. Sådana samlingar
anses ock vara riktiga guldgruvor för forskare, och om de någon gång utbjudas
till försäljning, betinga de ganska höga pris.
Men den enskilda samlarevurmen på detta område börjar så småningom giva
upphov åt ett mera allmänt intresse. Därom vittnar ju tydligt den ovannämnda
uppsatsen i denna tidskrift. Ett annat exempel lämnar Dagens nyheter för
den 11 juli i år. Där berättas, huru folkhushallningskommissionens
upplysningsavdelning är i färd med att anlägga ett arkiv för tidningsurklipp, berörande
frågor om kristiden och om vårt lands dyrtidshushållning. Redan skulle
omkring 20,000 klipp vara samlade. Tidningen anmärker, att man knappast
behöver påpeka, vilken utomordentlig kulturhistorisk betydelse en sådan samling
kommer att äga.
Frågan om anläggande av samlingar för tidningsurklipp vid våra folk- och
skolbibliotek måste tillmätas den största betydelse. Vid folkbiblioteken torde
detta kunna ske i någon större omfattning endast vid de bibliotek, där
bibliotekarier med biträden finnas fast anställda. I andra bibliotek, där bibliotekarien
har befattningen som bisyssla, kunde man till att börja med inskränka sig till
samlandet av sådana artiklar och notiser, som röra biblioteksfrågan eller kanske
än mer, folkbildningsarbetet i allmänhet. Eftersom förhållandena medgiva, kan
man sedan öka på samlingen med nya avdelningar.
Detsamma gäller skolbiblioteken, där man i första hand borde samla artiklar
i skolfrågor. Kunde skolbibliotekarien vinna kamraterna vid samma skola eller
inom samma distrikt för detta arbete, synes resultatet kunna bliva lysande.
Om nu således folk- och skolbiblioteken för närvarande ej kunna anses vara
i tillfälle att lösa denna uppgift på ett tillfredsställande sätt, så finnes det en
annan art av sammanslutningar i bildningssyfte, studiecirklarna, vilka kunna
tänkas äga de bästa förutsättningar att upptaga tanken till förverkligande. En
rikhaltig »klipp-samling» skulle komma att utgöra en pärla i ett litet
studiecirkel-bibliotek. Man kunde börja så vackert med endast ett par avdelningar t. ex.
»Hembygdskunskap» och »Sociala frågor», och då främst nykterhetsfrågan och
folkbildningsfrågan. Varje medlem skulle vara skyldig att till sammanträdet
medföra ett eller flera »klipp» i de ämnen samlingen omfattar. Uppläsning och
granskning av artiklarna med åtföljande meningsutbyte torde säkert komma att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0250.html
