Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Biblioteksreklam.» (Diskussion vid S. A. B:s tredje årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trilskas i detta avseende, tycker jag man har rätt att använda alla de invektiv,
som man skulle bestå sin kryddbod, om det hade en liknande idé. Det är ju
ingen mening i att människor, vilkas dag är fylld av arbete, skola på detta sätt
komma i efterhand i fråga om bibliotekslån och upplysningar. Det måste kunna
ordnas så, att man per telefon skall kunna försäkra sig om att en bok finnes
inne eller reservera den, att man kan förnya ett lån, erhålla en handboksupplysning
o. s. v. Det finns naturligtvis svårigheter — det behövs mer personal
för detta o. s. v., men när kravet är så pass obönhörligt som här, får man söka
sig utvägar. Utom den direkta nyttan bör man också, innan man stryker denna
utgift, betänka den fördel man har av att biblioteket får en plats i den
publikation, som i våra dagar praktiskt taget spelar rollen av adresskalender för de
flesta människor. Man bör då också se till att ernå någon uniformitet i fråga!
om uppslagsord, så att det är någon utsikt, att en oinitierad kan hitta vad
han söker (om nuvarande anordningars olämplighet kan var och en förvissa sig
i telefonkatalogerna för Stockholm). Likaledes bör man yrka på plats för
biblioteken i yrkesregistret i slutet av katalogerna, där de nu helt och hållet saknas.
Men även om dessa saker rättas, är det inte nog. Det är en alltför viktig plats
för annonsering, åtminstone i förhållande till sin kostnad, för att man där skulle
underlåta att uppge öppningstider (det göres nu endast av något enstaka
bibliotek som t. ex. Nobelbiblioteket). Gärna kunde man också bestå sig en
upplysning om att lånen äro avgiftsfria och för vilka biblioteket står till tjänst, där
detta är på något sätt inskränkt. I Köpenhamn göres detta — där står till och
med också en upplysning om att läsrum finnes — och jag tycker, utan att på
något sätt överskatta betydelsen, att det vore ganska nyttigt att göra sammalunda.
— I adresskalendern är det hela mycket ordentligare gjort, men den har ju inte på
långt när samma betydelse som telefonkatalogerna.
Ett annat och kraftigare medel att dra uppmärksamheten till sig är att skicka
runt cirkulärskrivelser med uppmaning att besöka biblioteket. Dessa kunna
antingen placeras direkt i brevlådorna, men har man tid och pengar, gör det
säkerligen mera effekt att kuvertera och posta dem. Kanske äro många av oss
böjda att tro, att sådana cirkulärskrivelser spela en ofantligt liten roli — att de
genast kastas i papperskorgen — men vi måste tänka på att för oerhört många
mäjniskor är ett brev en högst ovanlig företeelse, som säkerligen noggrant
studeras och sorgfälligt gömmes. Och man skall inte misströsta, om också
resultatet inte är ögonblickligt. Människors reagenstid är ofta otroligt lång, i
synnerhet i våra nordliga trakter, och man skall ta sig god tid, innan man räknar in
resultaten. I Amerika har man många smarta sätt att utan kostnad för
biblioteket sprida dessa cirkulär — gas- och elektricitetsräkningar äro mycket
favoriserade, skattesedlar likaledes, och ofta användas som mellanhand föreningar av
alla slag, som sända ut meddelanden till sina medlemmar. Man tillverkar även
almanackor och läskpapper att spridas på alla kontor. — Även biograferna tar
man i sin tjänst. Ibland brukar det ske så, att mellan numren en inbjudan att
besöka biblioteket visas. Om möjligt används något spelat drama som
förmedlingslänk, så t. ex. om någon dramatisering av Walter Scott spelats eller
Pompejis sista dagar eller vad det nu kan vara, så hänvisas till biblioteket för
motsvarande böcker. — Hur långt vi anse oss kunna gå med här hemma, blir
som sagt en smakfråga. Gå vi blint, går det säkerligen på tok. Jag skall visa
detta genom att citera en skildring av en bibliotekskampanj i den lilla staden
Waco i Texas. Strängt taget hör den kanske inte med i sammanhanget just här,
men när jag i och med läskpapperen och biograferna kommit in på några av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
