Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En föreläsares iakttagelser och reflexioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från vissa håll har jag hört klander över att föreläsningsverksamheten har
kommit i folkskollärarnas händer. Detta klander rinner jag högeligen obefogat,
ty i stort sett anser jag folkskolläraren vara den mest lämplige på landsbygden
för detta värv, icke blott som pedagog, utan ock genom sin förmedlande sociala
ställning. Sockenprästen av den gamla stammen har, åtminstone delvis, stått
främmande för alla folkrörelser, och han har stundom tagit sig en
förmyndarton, som ej är på sin plats här. Däremot har jag till min glädje märkt, att
våra yngre präster äro mycket intresserade för denna rörelse. På vissa ställen
är bruksdisponenten eller kamreraren självskriven ledare, men han är ofta
bortrest eller hindrad av viktiga angelägenheter att personligen ta hand om
föreläsaren och bevista föreläsningen. Men detta är ingen giltig ursäkt för de
bruksbokhållare, som mångenstädes lysa med sin frånvaro. Överhuvud kunde
föredömet uppifrån vara mer livaktigt.
Överallt synes mig folkskolläraren sköta sin sak mönstergillt, och ingenstädes
från Torne älv till Göta kanal har jag träffat den där »Bengtzén». Skulle han
verkligen ha funnits, har han skickligt dolt sitt väsen, och politiken undviker
jag principiellt att tala om på dessa resor. Att jag hos varannan skollärare
träffar »Dagens Nyheter» är visserligen enformigt och irriterar ögat i längden,
men det är ju hans ensak, vilket notisblad han vill hålla. Och om skolläraren
är »halvbildad» — än sedan! Var stöter man ej på halvbildning? Som om
den vore mindre ihålig och skrytsam hos vissa gamla uppsaliensare och lundensare
med deras tunna boklärdom!
Aldrig har jag haft anledning till klagomål mot mina värdar, men väl mot
arrangemangen i vissa lokaler. Jag infinner mig på utsatt klockslag — inte ens
en katt synlig! Och stundom kommer först i sista stunden skioptikonapparaten
med alla skavanker, som först nu skola repareras.
Och så dessa uttänjda »akademiska kvarter»! I svårt väder eller på orter
med spridd befolkning må senkomsten vara ursäktlig. Men mångenstädes ligger
felet i slentrianmässig slapphet hos publiken och hänsynslöshet mot föreläsaren.
Än kan föreläsaren ha brått att hinna med avgående kvällståget, än behöver
han efter en dags ansträngande resa ett varmt mål mat eller en bäddad säng.
Gäller det teater eller biograf, passar publiken minsann på. Med föreläsning är
det kantänka inte så noga!
Sin folkbildande uppgift fyller dock föreläsningsrörelsen icke förr än kroppsarbetarnas,
särskilt de socialdemokratiska arbetarnas ingrodda misstro har blivit
alldeles utrotad. Ana de argan list i dessa intellektuella aftonunderhållningar,
eller äro deras partimöten och samkväm de enda saliggörande? Men det kan
tryggt försäkras, att dagspolitiken står fjärran från föreläsningarna, och skulle
undantagsvis någon föreläsare tangera ett dagspolitiskt ämne med viss tendens,
sörjer nog tidningspressen för att det blir känt och näpst. . .
Jag, den partilöse »vilden», som verkligen står alldeles utanför den politiska
partidiskussionen, har själv haft en känning av huru känslig publiken kan vara
i detta avseende. Då jag en gång hade för hundrade gången undfägnat
åhörarna med »Rysslands huvudstäder», kom en verkstadsarbetare efter föreläsningen
fram till mig och tackade med orden: »Hade vi fått höra den här föreläsningen
för två månader sedan, skulle riksdagsmannavalet ha utfallit annorlunda!» Jag
begriper än i dag icke sammanhanget mellan Moskva och valrörelsen i den —
ländska kretsen.
Till sist en vördsam anhållan till publiken på den svenska landsbygden. Tag
gärna med alla småttingar, men låt husdjuren — särskilt hundarna — stanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
